Alla möjligheter att bli drogfri är bra!
Jag blir upprörd när jag läser om angreppet på Gudrun Brunegård (KD) för att hon via sin blogg berättat om människor som blivit drogfria genom LP-stiftelsens arbete och gemenskap. Hon dristar sig till och med att påstå att det är deras nyvunna kristna tro som hjälpt dem att bli drogfria.
Detta oerhörda uttalande måste naturligtvis beivras vilket också görs:
- Att som landstingsråd börja tala om Jesus och frälsning är bedrövligt. Gudrun Brunegård är inne på helt fel väg, säger Jessica Rydell (MP)
Yvonne Hagberg (S) säger att det är fel att lyfta in religionen i den direkta sjukvården.
- Missbruksproblem är en fråga för sjukvården och det finns bra behandlingar, att tro är något annat, säger Yvonne Hagberg.
Som uppvuxen på en alkoholistanstalt, som drevs av min far, kan jag inte annat än bli förbluffad över den kompakta dumhet Jessica Rydell (MP) och Yvonne Hagberg (S) uppvisar. Min fars sammanlagda erfarenhet efter att ett helt liv kämpat mot alkoholens skador var följande: De som hade störst möjlighet att bli nyktra var de som ”drabbades” av en stor omställning i livet. Med detta menade han två saker som han sett. Att alkoholisten blev förälskad i som han sa ”bondens dotter” eller att alkoholisten blev frälst.
Nu får väl även jag bli utsatt för kritik då jag vågar säga att en personlig tro på Gud självklart kan leda till att hela livet förändras! Jag är beredd att ta risken för kritik då jag på nära håll och flera gånger sett hur missbrukare kunnat gå vidare drogfria efter en religiös upplevelse. Men självklart utesluter inte detta andra typer av behandlingar, att påstå det vore ju dumt!
Enligt min mening är det ovanligt dumt att utesluta en behandling bara för att den är ”religiös”, huvudsaken måtte väl ändå vara att personen blir drogfri och kan leva ett bra liv?
Till saken hör också att många socialförvaltningar (även s-styrda?) använder LP-stiftelsen och kan se goda resultat.
Nej, personer som Jessica Rydell och Yvonne Hagberg borde inta en något mer ödmjuk inställning till att livet innehåller mer än det vi kan se, väga och mäta. Det innehåller också en andlig dimension som många upplever varje dag och det ska respekteras inte förlöjligas!
Men det kanske är så att fobier finns även mot religion och andlighet?
tisdag 29 juni 2010
måndag 28 juni 2010
Mer DU, mindre politik!
Mer DU och mindre politik!
En sak som utmärker kristdemokraterna är att man vill öka den enskildes och familjens möjlighet att både bestämma och klara sig själv. Det är för mycket politik i form av detaljstyrning i dagens Sverige. Nu är det dags för politiken att ta ett steg tillbaka och låta vanligt folk bestämma själva över sina liv.
Därför säger kristdemokraterna nej till delad föräldraförsäkring, vi är övertygade om att familjerna själva klarar av detta mycket bättre än politiker i Stockholm som inte har en aning om varje familjs situation.
Därför säger vi nej till kvotering både på universitet/högskolor som i bolagsstyrelser. Att komma in på högre utbildning ska bottna i kunskap och tidigare förvärvad erfarenhet, inte kön eller ålder. När det gäller kvotering till bolagsstyrelser så är det ett flagrant ingrepp i det privata ägandet. Självklart är det ägarna till bolaget som ska utse sin styrelse inte politiker!
Vi anser att vårdnadsbidrag ökar familjernas möjlighet att göra egna val efter sina önskemål och behov.
Vi anser att minskad skatt ökar den enskildes och de enskilda familjernas möjlighet att leva sina liv som de vill.
Dock ska erkännas att kristdemokraterna inte alltid lyckats leva efter devisen, Mer DU och mindre politik! Men det förhindrar inte att målet är just detta och att vi på många punkter måste revidera vår tidigare politik.
Däremot ska politiken ta stort ansvar när det gäller skyddsnätet i samhället. Politiken måste ansvara för att det finns skyddsnät när människor faller i form av sjukvård, äldreomsorg, sjukförsäkring och a-kassa (som borde vara obligatorisk enligt min mening). Men skyddsnätet får inte vara av den beskaffenheten att ingen någonsin kan röra sig överhuvudtaget.
Mer DU och mindre politik med ett starkt socialt skyddsnät är goda anledningar att välja just kristdemokraterna!
Michael Anefur (KD)
riksdagsledamot
En sak som utmärker kristdemokraterna är att man vill öka den enskildes och familjens möjlighet att både bestämma och klara sig själv. Det är för mycket politik i form av detaljstyrning i dagens Sverige. Nu är det dags för politiken att ta ett steg tillbaka och låta vanligt folk bestämma själva över sina liv.
Därför säger kristdemokraterna nej till delad föräldraförsäkring, vi är övertygade om att familjerna själva klarar av detta mycket bättre än politiker i Stockholm som inte har en aning om varje familjs situation.
Därför säger vi nej till kvotering både på universitet/högskolor som i bolagsstyrelser. Att komma in på högre utbildning ska bottna i kunskap och tidigare förvärvad erfarenhet, inte kön eller ålder. När det gäller kvotering till bolagsstyrelser så är det ett flagrant ingrepp i det privata ägandet. Självklart är det ägarna till bolaget som ska utse sin styrelse inte politiker!
Vi anser att vårdnadsbidrag ökar familjernas möjlighet att göra egna val efter sina önskemål och behov.
Vi anser att minskad skatt ökar den enskildes och de enskilda familjernas möjlighet att leva sina liv som de vill.
Dock ska erkännas att kristdemokraterna inte alltid lyckats leva efter devisen, Mer DU och mindre politik! Men det förhindrar inte att målet är just detta och att vi på många punkter måste revidera vår tidigare politik.
Däremot ska politiken ta stort ansvar när det gäller skyddsnätet i samhället. Politiken måste ansvara för att det finns skyddsnät när människor faller i form av sjukvård, äldreomsorg, sjukförsäkring och a-kassa (som borde vara obligatorisk enligt min mening). Men skyddsnätet får inte vara av den beskaffenheten att ingen någonsin kan röra sig överhuvudtaget.
Mer DU och mindre politik med ett starkt socialt skyddsnät är goda anledningar att välja just kristdemokraterna!
Michael Anefur (KD)
riksdagsledamot
onsdag 9 juni 2010
Stenkastning är alltid fel!
Så har då ett mindre antal ungdomar lyckats med bedriften att uppträda på ett alldeles oacceptabelt sätt i Rinkeby. Stenkastning och hotfulla situationer som innebär att räddningstjänsten inte kan utföra sitt samhällsuppdrag på ett korrekt och ändamålsenligt sätt!
Vet hut, sjufalt hut, ni som ligger bakom dessa dumheter, inse att ni gör fel och skapar nya konfliktsituationer mellan oss som bor i Sverige.
Stenkastning, bråk och olagligheter är alltid fel oavsett varifrån vi ursprungligen kommer eller vilken tro vi anser oss tillhöra. Alla vi som bor i vårt land har att följa och anpassa oss till svensk lag, basta!
Varje gång dessa situationer uppstår får populister och antidemokrater möjligheten att sprida sin propaganda om att invandringen skapar problem och att lösningen är stängda gränser. Detta är tvärtemot vad jag står för, jag vill ha öppna gränser, jag vill att dialogen mellan ursvenskar och nyanlända ska leda till ett bättre och öppnare Sverige för alla.
Jag blir glad när jag kan föra samtal med ledande muslimer i Rinkeby, jag ser och hör att vi i mångt och mycket har likartade grundvärderingar som kan leda Sverige framåt.
Då blir det ytterligt tråkigt att ett litet antal frustrerade ungdomar handlar felaktigt och blir representanter för alla invandrare i propagandan.
Det finns inga ursäkter för felaktigt handlande, det kan möjligen finnas förklaringar i högt utanförskap, dålig skolbakgrund och brist på arbete, men det löses inte genom stenkastning. Vare sig igår, idag eller imorgon!
Vet hut, sjufalt hut, ni som ligger bakom dessa dumheter, inse att ni gör fel och skapar nya konfliktsituationer mellan oss som bor i Sverige.
Stenkastning, bråk och olagligheter är alltid fel oavsett varifrån vi ursprungligen kommer eller vilken tro vi anser oss tillhöra. Alla vi som bor i vårt land har att följa och anpassa oss till svensk lag, basta!
Varje gång dessa situationer uppstår får populister och antidemokrater möjligheten att sprida sin propaganda om att invandringen skapar problem och att lösningen är stängda gränser. Detta är tvärtemot vad jag står för, jag vill ha öppna gränser, jag vill att dialogen mellan ursvenskar och nyanlända ska leda till ett bättre och öppnare Sverige för alla.
Jag blir glad när jag kan föra samtal med ledande muslimer i Rinkeby, jag ser och hör att vi i mångt och mycket har likartade grundvärderingar som kan leda Sverige framåt.
Då blir det ytterligt tråkigt att ett litet antal frustrerade ungdomar handlar felaktigt och blir representanter för alla invandrare i propagandan.
Det finns inga ursäkter för felaktigt handlande, det kan möjligen finnas förklaringar i högt utanförskap, dålig skolbakgrund och brist på arbete, men det löses inte genom stenkastning. Vare sig igår, idag eller imorgon!
söndag 6 juni 2010
Behövs det några rika?
Jag tror att personligt ansvar och personlig frihet är viktiga beståndsdelar i alla människors liv. Man kan därför bli lite förundrad över olika debatter i vårt samhälle. Ohly tycker att det låter ok med 60% i skatt för de "rikaste". Frågan blir då varför nöja sig med 60%, varför inte ta allt och sedan dela ut lite "veckopeng"!
Det kommer att bli en valrörelse om skatter och bidrag, om att få bestämma mer eller mindre själv, Alliansen eller vänsterpartierna.
Jag fick ett mail häromdagen som kanske kan vara tänkvärt (och lite roande). Håll till goda!
10 glada personer går ut för att äta middag tillsammans. Notan blir 1000 kr. Notan delas på samma sätt som skatt betalas:
- De första fyra (de fattigaste) betalar ingenting
- Den 5:e betalar 10 kr
- Den 6:e betalar 30 kr
- Den 7:e 70 kr
- Den 8:e 120 kr
- Den 9:e 180 kr
- Den 10:e personen (den rikaste) betalar 590 kr
De 10 personerna äter middag på restaurangen varje dag och är nöjda med uppgörelsen om 1000 kr. En dag säger restaurangägaren:
– "Ni är trogna kunder så jag lämnar 200 kr rabatt på era middagar i fortsättningen".
En middag för 10 personer kostar nu endast 800 kr och det är nu det händer grejer. Man vill fortfarande betala middagen såsom skatter betalas.
De första 4 påverkas inte. De får fortsätta äta gratis. Men hur ska de andra 6 göra? Hur ska de dela upp rabatten på 200 kr så att alla får sin del? De inser att 200 kr delat med 6 blir 33,33 kr. Drar de bort beloppet från varje persons andel får den 5:e och 6:e personen betalt för att äta.
Restaurangägaren föreslår att i rättvisans namn är det bättre att reducera varje persons nota proportionellt. Han räknar ut de belopp varje person skall betala. Resultatet blir att även den 5:e personen får äta gratis.
Den 6:e får betala 20 kr, den 7:e betalar 50 kr, den 8:e 90 kr, den 9:e 120 kr och den 10:e personen betalar 520 kr istället för tidigare 590 kr.
Alla får ett lägre pris än tidigare och nu får 5 personer äta gratis. Utanför restaurangen börjar de jämföra vad de sparat...
– Jag sparar bara en tia av rabattens 200 kr, börjar den 6:e personen. Han pekar på den 10:e och säger:
– Men han sparar 70 kr!
– Precis, jag tjänar bara en tia och det är orättvist att han får sju gånger så mycket som jag, säger den 5:e personen.
– Det är sant! Varför ska han få 70 kr tillbaka när jag bara får 20? De rika ska alltid ha det lite bättre, gormar den 7:e personen.
– Vänta ett tag! Skriker de 4 första som äter gratis varje dag.– Vi får ingenting. Det här systemet utnyttjar de fattiga!
De 9 personerna skäller som hundar på den 10:e och kallar honom för allt möjligt och anklagar honom för att suga blodet ur de fattiga.
Nästa kväll kommer inte den 10:e personen till middagen. Skönt tycker de andra 9 och sätter sig ner för att äta. När notan sedan landar på bordet upptäcker de något väldigt märkligt:
Det fattas 520 Kr...
Det kommer att bli en valrörelse om skatter och bidrag, om att få bestämma mer eller mindre själv, Alliansen eller vänsterpartierna.
Jag fick ett mail häromdagen som kanske kan vara tänkvärt (och lite roande). Håll till goda!
10 glada personer går ut för att äta middag tillsammans. Notan blir 1000 kr. Notan delas på samma sätt som skatt betalas:
- De första fyra (de fattigaste) betalar ingenting
- Den 5:e betalar 10 kr
- Den 6:e betalar 30 kr
- Den 7:e 70 kr
- Den 8:e 120 kr
- Den 9:e 180 kr
- Den 10:e personen (den rikaste) betalar 590 kr
De 10 personerna äter middag på restaurangen varje dag och är nöjda med uppgörelsen om 1000 kr. En dag säger restaurangägaren:
– "Ni är trogna kunder så jag lämnar 200 kr rabatt på era middagar i fortsättningen".
En middag för 10 personer kostar nu endast 800 kr och det är nu det händer grejer. Man vill fortfarande betala middagen såsom skatter betalas.
De första 4 påverkas inte. De får fortsätta äta gratis. Men hur ska de andra 6 göra? Hur ska de dela upp rabatten på 200 kr så att alla får sin del? De inser att 200 kr delat med 6 blir 33,33 kr. Drar de bort beloppet från varje persons andel får den 5:e och 6:e personen betalt för att äta.
Restaurangägaren föreslår att i rättvisans namn är det bättre att reducera varje persons nota proportionellt. Han räknar ut de belopp varje person skall betala. Resultatet blir att även den 5:e personen får äta gratis.
Den 6:e får betala 20 kr, den 7:e betalar 50 kr, den 8:e 90 kr, den 9:e 120 kr och den 10:e personen betalar 520 kr istället för tidigare 590 kr.
Alla får ett lägre pris än tidigare och nu får 5 personer äta gratis. Utanför restaurangen börjar de jämföra vad de sparat...
– Jag sparar bara en tia av rabattens 200 kr, börjar den 6:e personen. Han pekar på den 10:e och säger:
– Men han sparar 70 kr!
– Precis, jag tjänar bara en tia och det är orättvist att han får sju gånger så mycket som jag, säger den 5:e personen.
– Det är sant! Varför ska han få 70 kr tillbaka när jag bara får 20? De rika ska alltid ha det lite bättre, gormar den 7:e personen.
– Vänta ett tag! Skriker de 4 första som äter gratis varje dag.– Vi får ingenting. Det här systemet utnyttjar de fattiga!
De 9 personerna skäller som hundar på den 10:e och kallar honom för allt möjligt och anklagar honom för att suga blodet ur de fattiga.
Nästa kväll kommer inte den 10:e personen till middagen. Skönt tycker de andra 9 och sätter sig ner för att äta. När notan sedan landar på bordet upptäcker de något väldigt märkligt:
Det fattas 520 Kr...
tisdag 1 juni 2010
De som trivs och de som inte gör det!
Idag har jag deltagit i en valdebatt på Österängsgymnasiet i Kristianstad. Panelen bestod av dels Alliansen och dels vänsterpartierna. Det är svårt att få en debatt på två timmar och sju partier att fungera så bra som man vill men dock finns det några saker att notera.
Vänsterpartiets Mikael (uppfattade inte efternamnet) var utan tvekan den som använde mest svordomar, i stort sett hela tiden! Hans mest radikala budskap var att han och vänstern numera tycker att man ska lagstifta om lönernas storlek!! På direkt fråga om han menade allvar så var hans svar "hur ska det annars gå till?" Vi var vänliga nog att upplysa honom om att lönerörelsen hittills har skötts av parterna, dvs. arbetsgivare och arbetstagare! Tydligen okänd materia hos vänstern.
Miljöpartiets stora bidrag var att vi ska dela på de arbete som finns! Någon tillväxt var inte att tänka på. Dessutom sågs de äldre över 65 som fortfarande jobbar som en rejäl propp och hinder för de unga! Sedan kan ju allt lösas med friår dock oklart hur det ska finansieras!
Socialdemokraternas Morgan Johansson, fd. folkhälsominister, tyckte att det var ok att skattebetalarna skulle vara ägare av en spritfabrik med anledning av att bland annat Åhus Absolut sålts under perioden.
Men kanske mest avslöjande var moderatorns sista fråga: Tycker ni att det är oroande att det blivit två block i svensk politik? Känner ni er oroliga för att just ert partis särart ska försvinna?
Alla tre vänsterpartierna kände stor oro för detta. Inget av Allianspartierna kände detta hot överhuvudtaget.
Kan det bero på att vi i Alliansen trivs och litar på varandra när vänsterpartierna känner sig tvingade att samarbeta och inte trivs ihop? Jag tror att det är så!
Vänsterpartiets Mikael (uppfattade inte efternamnet) var utan tvekan den som använde mest svordomar, i stort sett hela tiden! Hans mest radikala budskap var att han och vänstern numera tycker att man ska lagstifta om lönernas storlek!! På direkt fråga om han menade allvar så var hans svar "hur ska det annars gå till?" Vi var vänliga nog att upplysa honom om att lönerörelsen hittills har skötts av parterna, dvs. arbetsgivare och arbetstagare! Tydligen okänd materia hos vänstern.
Miljöpartiets stora bidrag var att vi ska dela på de arbete som finns! Någon tillväxt var inte att tänka på. Dessutom sågs de äldre över 65 som fortfarande jobbar som en rejäl propp och hinder för de unga! Sedan kan ju allt lösas med friår dock oklart hur det ska finansieras!
Socialdemokraternas Morgan Johansson, fd. folkhälsominister, tyckte att det var ok att skattebetalarna skulle vara ägare av en spritfabrik med anledning av att bland annat Åhus Absolut sålts under perioden.
Men kanske mest avslöjande var moderatorns sista fråga: Tycker ni att det är oroande att det blivit två block i svensk politik? Känner ni er oroliga för att just ert partis särart ska försvinna?
Alla tre vänsterpartierna kände stor oro för detta. Inget av Allianspartierna kände detta hot överhuvudtaget.
Kan det bero på att vi i Alliansen trivs och litar på varandra när vänsterpartierna känner sig tvingade att samarbeta och inte trivs ihop? Jag tror att det är så!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
