De rödgröna, S, V och MP, trivs inte ihop. De kan inte enas om en gemensam politik. Nu senast fick de ställa in ett antal presskonferenser runt om i Sverige för de kom inte överens! Inte överens om kilometerskatt och höjning av bensinpriset, kanske ska vi andra vara glada över detta?
Att ställa in presskonferenser måste kännas bittert för Mona Sahlin, hennes ledarförmåga var kanske inte så stor från början men den förminskas nu dag för dag.
Häromdagen lyckades de rödgröna inte komma överens om förbifart Stockholm och i ett desperat försök att skyla över vill Mona Sahlin hänskjuta frågan till en folkomröstning 2012, dvs i god tid efter valet 2010 och i god tid innan nästa val 2014, en tillfällighet?
Som lök på laxen kan konstateras att landstingen i Sverige gör framsteg när det gäller att korta köer, utom i två riktigt rödgröna landsting, där lyckas man inte, symptomatiskt?
Alliansen kan debattera och kompromissa internt men vi gillar i grunden varandra. Vi är som vilken familj som helst, gnabbas lite om detaljerna men är överens om det grundläggande.
De rödgröna, där vissa önskar död åt familjen, uppträder som de värsta konkurrenter som slåss om allt och hela tiden tror (vet) att de andra försöker luras. Mona ville egentligen bara ha med Maria men fick till sist ta med Lars. Hur roligt är det på en skala att bli vald sist av en som egentligen inte vill ha med dig att göra, typ? Alliansen har en gemensam politik och dessutom roligt ihop, det kommer att avgöra valet i september.
lördag 24 april 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar