Invandring - en möjlighet för svensk landsbygd

Det som är problem idag behöver inte nödvändigtvis vara problem imorgon. Detta gäller inte minst arbetslöshet och integration. Idag är arbetslösheten hög, inte minst bland ungdomar och invandrare. Detta föder frustration som ibland tar sig politiska uttryck som bildande av partier och avståndstagande från flyktingmottagande. Ser vi framåt kommer dessa problem inte att vara bestående, skriver Michael Anefur (KD), riksdagsledamot och integrationspolitisk talesperson.

Vi står inför stora pensionsavgångar när 40- och 50-talister går i pension. Detta möts på två sätt, dels med den stora ungdomskullen från 1990-talet och invandrare som inte har arbete. Så för både ungdomar och invandrare ser framtiden ljus ut.

Det stora framtida problemet är att skillnaderna mellan stad och land kommer att förstärkas. Städerna får en ökande och yngre befolkning men för mindre kommuner och landsbygd gäller det motsatta förhållandet, befolkningen minskar och blir äldre. Detta leder till svåra situationer för industri, lantbruk och välfärd.

Hur ska man kunna få någon som kan ta över jordbruket, hur ska de mindre industrierna få arbetskraft och vem ska arbeta i hemtjänst, vårdcentral och skola? De unga flyttar till studieorter och storstäder, kvar blir de som gått eller snart kommer att gå i pension.

En positiv faktor är att Sveriges befolkning ökar genom invandring. Ett sätt att möta situationen är att på olika sätt få invandrare att bosätta sig där arbete och bostäder finns. Låt mig ge min bild om hur framtiden kan se ut.


En del av de arbeten som finns inom jordbruk och mindre industrier kräver inte så mycket utbildning. Viktigare är erfarenhet och viljan att lära sig. Det finns invandrare som varit jordbrukare i sitt hemland och som med smärre utbildningsinsatser skulle kunna arbeta inom jordbrukssektorn.

Likaså finns det arbeten inom välfärdssektorn som inte kräver orimligt långa utbildningar innan man kan börja arbeta och sedan förkovra sig genom internutbildningar och vunnen erfarenhet.

Förutom möjligheten att få arbete och egen försörjning finns det oftast tillgång till bostäder med rimliga prislappar i mindre kommuner.

Den som får erbjudande om arbete och egen försörjning är, inom rimliga gränser, tvungen att ta den möjligheten, detta gäller både invandrare och svenskfödda. Vi kan se att integrationen fungerar allra bäst i mindre kommuner där den invandrade både får arbete, naturligt språkträning och blir en del av det sociala livet i form av föreningsliv.

Språket är utöver arbete en nyckelfaktor för att integrationen ska lyckas och bäst lär man sig språket genom att få tala det med svenskar på arbetsplatser och på fritiden.

De kommuner som ser att demografin pekar åt fel håll, att invånarna blir färre och äldre, borde redan idag ta kontakt med arbetsförmedlingen och påvisa vilka behov av arbetskraft de har närmaste åren samt redovisa hur bostadssituationen ser ut. Kommunen och arbetsförmedlingen borde skriva ett kontrakt om hur många ungdomar och invandrare som kan få tillgång till arbete och bostad. Likaledes borde man definiera vilka yrke man är i behov av och tillsammans med arbetsförmedlingen lägga upp specialdesignade utbildningar för både språk och yrkeskunskap.

Ett sådant aktivt samarbete mellan kommun och arbetsförmedling skulle leda till att den prognostiserade nedgången vänds till en positiv utveckling för landsbygden och de mindre kommunerna. Men det går inte att vänta, åtgärder måste vidtas idag för att få tillräcklig effekt när de stora pensionsavgångarna kommer. Utsatta kommuner som inte vidtar aktiva åtgärder kommer att stå utan möjlighet att driva jord- och skogsbruk i nuvarande omfattning. Hemtjänsten kommer inte att hitta personal att anställa och vårdcentralen riskerar att få stänga. Likaså kommer förskolor och skolor att drabbas av personalbrist.

Men detta är inget scenario som måste inträffa utan det går att både hindra och vända till en positiv utveckling, en utveckling som verkligen är en vinna - vinna situation.

Kanske kan vi då få se en utveckling där byskolor öppnas igen, affären återuppstår och fotbollslaget avancerar i seriesystemet, detta är möjligt när gammel- och nysvenskar hjälps åt och drar åt samma håll.