Jag har varit medlem i kristdemokraterna i drygt 20 år och aldrig upplevt den stämning som finns i partiet just nu, och det är inte positivt menat! Sedan det blev klart att Mats Odell utmanade Göran Hägglund om platsen som partiordförande har många släppt alla hämningar. Så mycket rykten, halvsanningar, osanningar och överdrifter har jag aldrig hört tidigare och det gör mig både förundrad och upprörd. Vad håller på att hända med mitt fina parti? Människor som jag under många år haft stort förtroende för beter sig plötsligt som helt andra människor. Personer man högaktat visar sidor av helt annat slag!
Vad handlar då det hela om? Är det en radikalt ny politik som ska föras fram? Det verkar inte så då Odell själv säger att det politiskt inte finns några stora skillnader, vilket också varit konstigt eftersom Mats och Göran tillsammans haft stort ansvar i partiet under lång tid. Däremot finns det grupper runt Odell som vädrar morgonluft om att man kan få större inflytande än hittills.
Så länge jag varit med i partiet har grundregeln, kanske till och med den gyllene, varit att man i pläderingar endast talar för sin egen kandidat och inte mot någon annan. Så är det inte längre. Det har skett ett antal övertramp från båda sidor; det räcker att säga "ovetove" och "avgåhägglund.nu" för att nu ta två av de grövsta. Men det är inte bara de stora och uppmärksammade händelserna som hotar att splittra och förstöra partiet. Än farligare är alla de små nålstick som flitigt delas ut. Ibland offentligt men ännu oftare i det fördolda. Det finns ingen som vinner på detta förutom våra motståndare i andra partier.
Under hela denna tid, som började för mer än ett år sedan då de första kraven på avgång framfördes av Mikael O och Tuve S, har Göran Hägglund valt att inte svara med samma mynt. Han har troget fortsatt att tala om omsorgen av partiet, att det inte får grävas för djupa diken, att vi måste vara varsamma med varandra, att det kommer en dag då vi alla ska fortsätta att arbeta tillsammans för ett starkt kristdemokratiskt parti. Jag måste säga att Göran under denna stundom smutsiga tid uppträtt som en stark ledare med ett stort mått av personlig resning.
Jag är helt övertygad om att Göran vinner en stor seger på lördag kväll och sedan vidtar det riktigt svåra arbetet att föra partiet till valsegrar 2014. För att det ska bli möjligt måste alla dra åt samma håll, alla måste acceptera gemensamma beslut även om de inte till 100% gått min väg. En anledning till att partiet hamnat i ett prekärt läge är att vissa personer mer driver sin egen agenda än partiets! Misstolka mig nu inte, jag tror att öppen och skarp debatt leder oss framåt men när klubban fallit och beslut är taget så måste alla och envar gå ut och arbeta för beslutets genomförande!
Att ett parti innesluter personer med lite olika uppfattningar är både bra och naturligt för att inte säga livsnödvändigt. Men det är inte samma sak som att var och en kan tycka precis vad som helst och ändå påstå sig företräda partiet. Gemensamma beslut ska respekteras. Allt annat är omöjligt. Partiet har utvecklats till att allt mer bli en politisk kraft i både riksdag och regering. Detta innebär av naturlighet kompromissande med andra partier. Den som tror att KD ska kunna få igenom alla sina förslag till minsta komma har missförstått den politiska verkligheten. Inte heller moderaterna kan genomföra sin egen politik till 100% utan måste kompromissa med övrig i Alliansen. Detta politiska kompromissande leder till att partiet ibland framstår som otydligt. Detta ska hanteras genom att det finns en kraft som i alla lägen står för det som är partiets egna uppfattning, i vårt fall är det partisekreteraren som har det uppdraget, och därigenom kan vi bli tydliga även när vi ingår i regeringen.
Det har förekommit många åsikter om att partiet och Göran har varit dåliga förhandlare vilket är svårt att ta på allvar när vi kan konstatera att över 90% av vallöftena 2006 är genomförda och att prognosen innevarande period ser mycket bra ut. Jag ser denna kritik som ett sätt att misskreditera partiledaren.
Samtidigt framförs det kritik att samtliga tre ministrar finns på socialdepartementet. Om detta kan man självklart tycka mycket. Det bästa hade varit om vi haft fler ministrar och att de varit chefer över flera departement, men antalet och placeringarna är resultatet av valet. Istället för att önska något annat kan man använda det man har, det brukar vara mer konstruktivt. Jag menar att Göran, Maria, Stefan (och tidigare Mats) på ett förtjänstfullt sätt representerar KD i regeringen. Göran t.ex. toppar listan över de mest inflytelserika inom hälso- och sjukvård, låt oss sprida detta!
I den politiska centrifugen är det lätt att glömma bort varför vi finns till och vad som lockade oss att bli engagerade. Politik är betydligt mer än spelet om makten. Mitt politiska engagemang började med familjepolitiken och den är fortfarande central! Till den ska läggas det sociala ansvaret och möjligheten för det civila samhället att få utvecklas. Personalismen är kanske det som allra tydligast särskiljer KD från övriga partier, insikten att jag som individ inte är en ensam ö utan finns i ett sammanhang med andra. Insikten att jag inte är fullkomlig utan behöver kompletteras av min omgivning. Detta leder i min tanke till stor frihet men också till ett stort ansvar för andra.
När klubban fallit i Västerås är det allas vårt ansvar att gå vidare och utveckla politiken, att gemensamt stå upp bakom vår partiordförande, att inte fortsätta maktspelet, att använda varandras goda sidor och ge svenska folket ett riktigt bra kristdemokratiskt alternativ att rösta på 2014. Det kommer jag att använda all min energi till och hoppas att vi blir många som gör det.
tisdag 24 januari 2012
måndag 31 januari 2011
Nystarten i Norrköping
Så, några dagar efter kommun- och landstingsdagarna i Norrköping så börjar intrycken ta form. Visst är det svårt att ta till sig allt på en gång, det tar en stund innan man sorterat bland intryck och känslor!
Det som kändes allra mest och bäst var Hägglunds inspirerade tal där värderingarna stod högst upp. Detta inte bara för att mycket kändes igen från Framtidsgruppens resonemang utan snarast för Hägglunds förmåga att uttrycka partiets politiska uppdrag på ett bra sätt. Varken vi människor eller politiken mår bra av att endast koncentrera oss på kronor och ören, livet är något mer än lön och jobbskatteavdrag och politiken mer än ekonomi. Det går inte att skapa vare sig bra liv eller bra politik endast utifrån pengar! Som parti måste vi ha ett mål om att alla människor ska ha möjlighet att skapa sina liv utifrån sina egna behov och önskningar. Ingen ska behöva avstå att utveckla sin fulla potential. Samtidigt kan ingen förvänta sig att det alltid ska vara någon "annan" som tar ansvar. Ansvaret både för oss själva och andra är fundamentalt och fungerar bäst i en miljö där alla tas på allvar och får bidra med just sina kunskaper och förutsättningar. Det blir förödande när människor fråntas ansvaret och istället förvandlas till menlösa mottagare. Kanske det är här som skiljelinjen mellan kristdemokrater och vänsterfolk blir som allra tydligast. Där vänstern vill göra alla till "offer" vill vi se alla som ansvarskännande och kunniga personer. Där vänstern vill lägga allt till rätta och göra alla fyrkantiga ser vi människors olikheter som en tillgång. Där vänstern ser skatter som möjligheten att bestämma över människor ser vi skatter som nödvändiga för att ge trygghet när den egna kraften inte räcker till.
Läser i Aftonbladet,http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article8489187.ab, att familjen återigen anses vara ett hot mot mänskligheten! Börjar bli tröttsamt att vänstern aldrig kan förmå sig att erkänna familjens betydelse, först och främst för den enskilde men också för samhället. Hittills har jag inte stött på någon socialdemokrat som inte inom skål och vägg håller med om att familjen är viktigast. Men inom plakatpolitiken låter det som om familjen är det värsta som kan hända en människa!
Dock tyder en sådan artikel på att Hägglund är "något på spåret" som det heter nu för tiden, varför annars dessa påhopp?
Men det är inte bara Aftonbladet som går upp i varv. Världen Idags ledare av Siwert Öholm,http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=9613&Itemid=31, går heller inte av för hackor, dock från ett annat perspektiv! Där beskylls partiet och framtidsgruppen för att skämmas för kristna värderingar och framför allt att ägna för mycket uppmärksamhet åt HBTQ-frågor. Jag har skickat in en replik och ska därför inte förekomma denna i just detta blogginlägg. Men nog är det konstigt att Öholm säger att kristdemokraterna har en svag ledare med tanke på den succé Hägglund gjorde med sitt linjetal! Kan det möjligen bero på att Öholm mest umgås med Uppsaladistriktet som vill byta ut Hägglund? Min uppfattning är att förtroendet för partiledaren är fortsatt kompakt och att Uppsaladistriktet inte har så mycket stöd i sin ambition om partiledarbyte.
Några verkar ha missat att partiet, ja hela rörelsen, nu ska ha rådslag och peka ut partiets framtida politik och då kan man inte begära att partiledaren går i förväg och talar om hur det ska bli!
Nej, nu ska vi alla tillsammans lägga ner vår energi och uppfinningsrikedom för att skapa Sveriges bästa politik. Du är väl med?
Har du tid och lust kan du se och höra mycket från Norrköping på SVThttp://svtplay.se/v/2312059/kd-dagar_goran_hagglund_inledningstalar,http://svtplay.se/v/2312074/svt_forum/kd-dagar__kristdemokraterna_2.0?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,2312059/sb,k108205,1,f,-1,http://svtplay.se/v/2312087/svt_forum/kd-dagar__david_lega?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,2312074/sb,k108205,1,f,-1
Det som kändes allra mest och bäst var Hägglunds inspirerade tal där värderingarna stod högst upp. Detta inte bara för att mycket kändes igen från Framtidsgruppens resonemang utan snarast för Hägglunds förmåga att uttrycka partiets politiska uppdrag på ett bra sätt. Varken vi människor eller politiken mår bra av att endast koncentrera oss på kronor och ören, livet är något mer än lön och jobbskatteavdrag och politiken mer än ekonomi. Det går inte att skapa vare sig bra liv eller bra politik endast utifrån pengar! Som parti måste vi ha ett mål om att alla människor ska ha möjlighet att skapa sina liv utifrån sina egna behov och önskningar. Ingen ska behöva avstå att utveckla sin fulla potential. Samtidigt kan ingen förvänta sig att det alltid ska vara någon "annan" som tar ansvar. Ansvaret både för oss själva och andra är fundamentalt och fungerar bäst i en miljö där alla tas på allvar och får bidra med just sina kunskaper och förutsättningar. Det blir förödande när människor fråntas ansvaret och istället förvandlas till menlösa mottagare. Kanske det är här som skiljelinjen mellan kristdemokrater och vänsterfolk blir som allra tydligast. Där vänstern vill göra alla till "offer" vill vi se alla som ansvarskännande och kunniga personer. Där vänstern vill lägga allt till rätta och göra alla fyrkantiga ser vi människors olikheter som en tillgång. Där vänstern ser skatter som möjligheten att bestämma över människor ser vi skatter som nödvändiga för att ge trygghet när den egna kraften inte räcker till.
Läser i Aftonbladet,http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article8489187.ab, att familjen återigen anses vara ett hot mot mänskligheten! Börjar bli tröttsamt att vänstern aldrig kan förmå sig att erkänna familjens betydelse, först och främst för den enskilde men också för samhället. Hittills har jag inte stött på någon socialdemokrat som inte inom skål och vägg håller med om att familjen är viktigast. Men inom plakatpolitiken låter det som om familjen är det värsta som kan hända en människa!
Dock tyder en sådan artikel på att Hägglund är "något på spåret" som det heter nu för tiden, varför annars dessa påhopp?
Men det är inte bara Aftonbladet som går upp i varv. Världen Idags ledare av Siwert Öholm,http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=9613&Itemid=31, går heller inte av för hackor, dock från ett annat perspektiv! Där beskylls partiet och framtidsgruppen för att skämmas för kristna värderingar och framför allt att ägna för mycket uppmärksamhet åt HBTQ-frågor. Jag har skickat in en replik och ska därför inte förekomma denna i just detta blogginlägg. Men nog är det konstigt att Öholm säger att kristdemokraterna har en svag ledare med tanke på den succé Hägglund gjorde med sitt linjetal! Kan det möjligen bero på att Öholm mest umgås med Uppsaladistriktet som vill byta ut Hägglund? Min uppfattning är att förtroendet för partiledaren är fortsatt kompakt och att Uppsaladistriktet inte har så mycket stöd i sin ambition om partiledarbyte.
Några verkar ha missat att partiet, ja hela rörelsen, nu ska ha rådslag och peka ut partiets framtida politik och då kan man inte begära att partiledaren går i förväg och talar om hur det ska bli!
Nej, nu ska vi alla tillsammans lägga ner vår energi och uppfinningsrikedom för att skapa Sveriges bästa politik. Du är väl med?
Har du tid och lust kan du se och höra mycket från Norrköping på SVThttp://svtplay.se/v/2312059/kd-dagar_goran_hagglund_inledningstalar,http://svtplay.se/v/2312074/svt_forum/kd-dagar__kristdemokraterna_2.0?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,2312059/sb,k108205,1,f,-1,http://svtplay.se/v/2312087/svt_forum/kd-dagar__david_lega?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,2312074/sb,k108205,1,f,-1
måndag 17 januari 2011
Jakten inifrån!
Återigen kan man i dag läsa i Expressen att flera kristdemokrater inte hyser förtroende för partiledare Göran Hägglund. Om det vore partifolk i periferin skulle det väl vara en sak, men nu handlar det bland annat om två riksdagsledamöter, Tuve Skånberg och Mikael Oscarsson. Då måste man ställa sig frågan vad de vill istället! På den frågan blir det självklart inget tydligt svar, lite suddigt uttrycks från Tuve Skånberg "Han (Göran Hägglund) har fortfarande mycket att bevisa om han vill fortsätta att vara partiledare och för att återvinna förtroendet bland våra kärnväljare".
Detta är klassiskt "mullvadande", peka inte på vad som gjorts fel, peka inte på vad du vill istället utan uttryck bara ett svagt förtroende. Om det fanns mer av ryggrad skulle kritiken vara tydlig och förslagen på lösningar av partiets problem forsa fram - av detta synes inget!
I vårt arbete med Framtidsstrategigruppen gick vi igenom många av de undersökningar som gjorts gällande partiledarens förtroende. I samtliga undersökningar var Göran Hägglund ett så kallat "flöte", alltså mer populär än partiet! Så problemet kanske inte är partiledaren utan delar av politiken. Kan det också vara så, hemska tanke, att många av oss aktiva kristdemokrater har ett gemensamt ansvar för att förtroendet inte är högre!
Förhoppningen är att hela partiet under våren kommer att föra en intensiv diskussion om politikens innehåll och framtida inriktning och därefter fatta beslut på rikstinget i Umeå. Till dessa rådslag är självklart även nämnda riksdagsledamöter välkomna, ja, jag förväntar mig till och med ett starkt och aktivt deltagande! Det är under dessa rådslag som debatten om partiets framtid ska föras, inte som vaga krav på partiledarens avgång!
Detta är klassiskt "mullvadande", peka inte på vad som gjorts fel, peka inte på vad du vill istället utan uttryck bara ett svagt förtroende. Om det fanns mer av ryggrad skulle kritiken vara tydlig och förslagen på lösningar av partiets problem forsa fram - av detta synes inget!
I vårt arbete med Framtidsstrategigruppen gick vi igenom många av de undersökningar som gjorts gällande partiledarens förtroende. I samtliga undersökningar var Göran Hägglund ett så kallat "flöte", alltså mer populär än partiet! Så problemet kanske inte är partiledaren utan delar av politiken. Kan det också vara så, hemska tanke, att många av oss aktiva kristdemokrater har ett gemensamt ansvar för att förtroendet inte är högre!
Förhoppningen är att hela partiet under våren kommer att föra en intensiv diskussion om politikens innehåll och framtida inriktning och därefter fatta beslut på rikstinget i Umeå. Till dessa rådslag är självklart även nämnda riksdagsledamöter välkomna, ja, jag förväntar mig till och med ett starkt och aktivt deltagande! Det är under dessa rådslag som debatten om partiets framtid ska föras, inte som vaga krav på partiledarens avgång!
söndag 16 januari 2011
Under spärren igen!
Ett flertal mätningar senaste månaderna har placerat kristdemokraterna under eller långt under 4%-spärren. Skulle detta bli valresultat så försvinner kristdemokraterna ur riksdagen och kanske också Alliansen förlorar regeringsmakten. Hur har det blivit så?
En anledning är naturligtvis att andra partier lyckats väl med att ta plats och presentera en politik som attraherar stora väljargrupper. Men det vore alldeles för enkelt att "skylla" på att andra är bättre, rimligare är att se över den egna politiken och organisationen och där hitta lösningar. I framtidsstrategigruppens rapport, http://www.kristdemokraterna.se/Rapporter/Framtidsgruppensrapport.aspx , finns många olika förslag och analyser.
Min bestämda uppfattning är att partiets framtid avgörs av hur medlemmarna väljer att hantera de kommande rådslagen. Vågar partiet ta ställning i avgörande framtidsfrågor utifrån partiets grundvärderingar eller väljer man att bli ett nischparti? Som tredje alternativ kan man också tänka sig att partiet väljer att vara en tyst och foglig lillebror i Alliansen!
Kan det vara så att all ekonomism till slut inte har svaren på människors alla frågor och behov?
Kan det vara så att den enskilde och familjen till slut inte bara vill ha ekonomi utan också en möjlighet att själv avgöra hur denna ekonomi ska användas?
Kan det vara så att frågan om miljö inte bara handlar om teknisk utveckling utan också ett eget ansvar att hushålla med de ändliga resurserna?
Kan det vara så att människor tröttnat på att polis och domstolar inte orkar med att beivra de så kallade "vardagsbrotten"?
Kan det vara så att kampen för alla människors lika, unika och okränkbara värde får konsekvenser både lokalt och globalt?
Kan det vara så att människor vill att hela Sverige ska få möjlighet att växa och utvecklas?
Kan det vara så att kristdemokraterna ska vara ett politiskt parti och bara det?
Kan olika falanger samsas i framtiden eller måste vissa antingen anpassa sig eller lämna?
Ja, det var bara en bråkdel av alla de frågor som vi kristdemokrater har att ta ställning till under våren. Blir svaren bra så kommer människor att se en tydlig, framåtriktad och stark politisk kraft som arbetar för människor och inte försvarar system eller stat. Blir svaren fel så kommer kristdemokraterna att försvinna som politisk kraft.
Någon kanske tycker att detta låter pessimistiskt men för mig är det precis tvärtom! Det är nu partiet har möjlighet att ta nya tag och skapa ett intresse för kristdemokratiska värderingar och praktisk politik.
MEN detta kan bara lyckas om alla vi som är "tokförälskade" i kristdemokraterna tar krafttag och utvecklar partiet.
En anledning är naturligtvis att andra partier lyckats väl med att ta plats och presentera en politik som attraherar stora väljargrupper. Men det vore alldeles för enkelt att "skylla" på att andra är bättre, rimligare är att se över den egna politiken och organisationen och där hitta lösningar. I framtidsstrategigruppens rapport, http://www.kristdemokraterna.se/Rapporter/Framtidsgruppensrapport.aspx , finns många olika förslag och analyser.
Min bestämda uppfattning är att partiets framtid avgörs av hur medlemmarna väljer att hantera de kommande rådslagen. Vågar partiet ta ställning i avgörande framtidsfrågor utifrån partiets grundvärderingar eller väljer man att bli ett nischparti? Som tredje alternativ kan man också tänka sig att partiet väljer att vara en tyst och foglig lillebror i Alliansen!
Kan det vara så att all ekonomism till slut inte har svaren på människors alla frågor och behov?
Kan det vara så att den enskilde och familjen till slut inte bara vill ha ekonomi utan också en möjlighet att själv avgöra hur denna ekonomi ska användas?
Kan det vara så att frågan om miljö inte bara handlar om teknisk utveckling utan också ett eget ansvar att hushålla med de ändliga resurserna?
Kan det vara så att människor tröttnat på att polis och domstolar inte orkar med att beivra de så kallade "vardagsbrotten"?
Kan det vara så att kampen för alla människors lika, unika och okränkbara värde får konsekvenser både lokalt och globalt?
Kan det vara så att människor vill att hela Sverige ska få möjlighet att växa och utvecklas?
Kan det vara så att kristdemokraterna ska vara ett politiskt parti och bara det?
Kan olika falanger samsas i framtiden eller måste vissa antingen anpassa sig eller lämna?
Ja, det var bara en bråkdel av alla de frågor som vi kristdemokrater har att ta ställning till under våren. Blir svaren bra så kommer människor att se en tydlig, framåtriktad och stark politisk kraft som arbetar för människor och inte försvarar system eller stat. Blir svaren fel så kommer kristdemokraterna att försvinna som politisk kraft.
Någon kanske tycker att detta låter pessimistiskt men för mig är det precis tvärtom! Det är nu partiet har möjlighet att ta nya tag och skapa ett intresse för kristdemokratiska värderingar och praktisk politik.
MEN detta kan bara lyckas om alla vi som är "tokförälskade" i kristdemokraterna tar krafttag och utvecklar partiet.
onsdag 12 januari 2011
Dags för nya tag i bloggosfären!
Det var längesedan jag skrev i bloggen. Tyvärr har jag också fått ändra namn på bloggen då valresultatet inte gav mig förnyat förtroende i Sveriges riksdag. Ska man vara besviken för det? Jo, på det personliga planet vore det osant att inte erkänna en besvikelse, jag tycker att jag hade mer att bidra med i riksdagen. Men ur ett demokratiskt perspektiv så visar det att demokratin fungerar, ingen förtroendevald har garanti för att uppdraget ska fortsätta efter val. Nog om det, livet går vidare och mitt engagemang för kristdemokraterna är helt intakt.
Tanken med bloggen är att dels kommentera dagsaktuella politiska frågor men också att försöka visa nya inriktningar och förslag på hur kristdemokraterna ska kunna utveckla sin politik. Jag hade förmånen att var ordförande för kristdemokraternas Framtidsstrategigrupp som lämnade sin rapport 17 december 2010. Där framför vi ett stort antal kritiska synpunkter men också många förslag och tankar om hur partiet ska kunna utvecklas fram till valen 2014 och 2018. Min övertygelse är att Sverige behöver ett starkt kristdemokratiskt parti! En inte helt omöjlig tanke är att jag under våren kommer att utveckla och spetsa en del av de tankar vi i gruppen lagt fram.
Tanken med bloggen är att dels kommentera dagsaktuella politiska frågor men också att försöka visa nya inriktningar och förslag på hur kristdemokraterna ska kunna utveckla sin politik. Jag hade förmånen att var ordförande för kristdemokraternas Framtidsstrategigrupp som lämnade sin rapport 17 december 2010. Där framför vi ett stort antal kritiska synpunkter men också många förslag och tankar om hur partiet ska kunna utvecklas fram till valen 2014 och 2018. Min övertygelse är att Sverige behöver ett starkt kristdemokratiskt parti! En inte helt omöjlig tanke är att jag under våren kommer att utveckla och spetsa en del av de tankar vi i gruppen lagt fram.
torsdag 16 september 2010
Ännu en gräns passerad!
Idag blir det en kort blogg! Alldeles för mycket arbete som måste skötas för att vinna val.
Men med skammens rodnad konstaterar jag att jag glömde att rapportera mitt hälsoval i söndags. Men idag kan jag konstatera att jag passerat ytterligare en gräns på väg ner! Vikt idag 91.9 kg. Det innebär att jag blivit 4,7 lättare sedan valrörelsen började.
Nu ska vi ha samtal om invandring både i Kristianstad och Malmö, en oerhört aktuell fråga som kräver sina svar.
Men med skammens rodnad konstaterar jag att jag glömde att rapportera mitt hälsoval i söndags. Men idag kan jag konstatera att jag passerat ytterligare en gräns på väg ner! Vikt idag 91.9 kg. Det innebär att jag blivit 4,7 lättare sedan valrörelsen började.
Nu ska vi ha samtal om invandring både i Kristianstad och Malmö, en oerhört aktuell fråga som kräver sina svar.
onsdag 15 september 2010
KD kämpar mot SD
Jag blir bekymrad när Sverigedemokraternas idéer får så stort genomslag i samhällsdebatten, skriver Michael Anefur (KD), integrationspolitisk talesperson och riksdagledamot från Kristianstad.
Hur kan ett parti utanför riksdagen, sprunget ur rasistiska Bevara Sverige Svenskt (BSS), få påverka debatten som Sverigedemokraterna (SD) gör?
De har en politik bestående av nationalism – drömmen om ett Sverige som aldrig funnits – och en vilja att skapa ett Sverige utan invandrare, på senare tid omformulerat till muslimer.
De har en enda fråga som de driver och det är att invandringen ska stoppas. Sverige klarar sig utan invandrare, speciellt utan muslimer! Vad de inte säger är att utan invandrare så stannar Sverige!
Du skulle inte kunna få tag på taxi inom rimlig tid, torgförsäljningen skulle nästan försvinna för att inte tala om alla olika matställen som drivs av invandrare! Men än mer allvarligt skulle vara att stora delar av äldreomsorg och sjukvård skulle stanna, människor skulle inte få den omvårdnad de behöver.
SD talar om massinvandring utan att definiera vad de menar utan låter folk skapa sig en egen bild. Fakta är att 2009 fick cirka 20 000 flyktingar (inklusive anhöriga) uppehållstillstånd i Sverige. Det är inte någon massinvandring!
SD säger att alla invandrare får bidrag, att de kostar oss "svenskar" en massa pengar. Detta är inte sant! För att få en rätt bedömning av kostnad/intäkt måste man se personens hela livstid. Vi kostar alla de första åren men får sedan arbete och bidrar till samhället.
SD påstår att vi har svängdörrar in i Sverige. Detta är helt felaktigt då endast var fjärde av de asylsökande 2009 fick asyl och uppehållstillstånd. De övriga bedömdes inte ha tillräckliga skäl för asyl!
Sant är att alldeles för många invandrare får leva i utanförskap under alltför lång tid, vilket skapar ångest, frustration och en otrygg situation för alla.
Lösningen på detta är att var och en snarast ska lära sig svenska och komma i studier/praktik eller arbete. För att underlätta och snabba på detta har regeringen ändrat flera lagar så att på kraven och möjligheterna har ökat att omedelbart komma i sysselsättning. SD:s lösning är att de ska kastas ut!
SD vill inte ha integration utan assimilation. Integration är att bli en del av det nya samhället, leva efter dess lagar, lära sig språket men samtidigt få behålla och bidra med sin egen tradition och historia. Assimilation är att den nyanlände ska anpassa sig i allt och om man inte kan det ska man kastas ut!
Jag blir bekymrad när medierna och en del politiska partier låter SD styra sina uttalande. Jag blir bekymrad när stora tidningar ägnar helsidor åt vad som kan hända om SD kommer in i riksdagen!
Jag blir ledsen när integrationsminister Nyamko Sabuni (FP) i sin bok för fram idéer att invandrarfamiljer inte ska ha samma rätt till föräldrapenning eller att invandrare ska få en särskild lön under miniminivån! Men jag blir glad när ingen av Alliansens partiledare nappar på idéerna.
Jag blir bekymrad när jag hör olika partiföreträdare uttrycka att det är dags att stänga kommungränsen eller skriva nollavtal med migrationsverket. Allt detta är uttryck för att den moraliska kompassen störs av den populistiska!
Vi och Sverige har allt att vinna på en utvecklad integrationspolitik som gör Sverige attraktivt när vi det närmaste årtiondet ska slåss med hela Europa om den arbetskraft som ska efterträda alla de som kommer att gå i pension.
En röst på Kristdemokraterna är en röst på ett mänskligare Sverige – för allas lika, unika och okränkbara värde!
Publicerad i Kristianstadsbladet 20100915
Hur kan ett parti utanför riksdagen, sprunget ur rasistiska Bevara Sverige Svenskt (BSS), få påverka debatten som Sverigedemokraterna (SD) gör?
De har en politik bestående av nationalism – drömmen om ett Sverige som aldrig funnits – och en vilja att skapa ett Sverige utan invandrare, på senare tid omformulerat till muslimer.
De har en enda fråga som de driver och det är att invandringen ska stoppas. Sverige klarar sig utan invandrare, speciellt utan muslimer! Vad de inte säger är att utan invandrare så stannar Sverige!
Du skulle inte kunna få tag på taxi inom rimlig tid, torgförsäljningen skulle nästan försvinna för att inte tala om alla olika matställen som drivs av invandrare! Men än mer allvarligt skulle vara att stora delar av äldreomsorg och sjukvård skulle stanna, människor skulle inte få den omvårdnad de behöver.
SD talar om massinvandring utan att definiera vad de menar utan låter folk skapa sig en egen bild. Fakta är att 2009 fick cirka 20 000 flyktingar (inklusive anhöriga) uppehållstillstånd i Sverige. Det är inte någon massinvandring!
SD säger att alla invandrare får bidrag, att de kostar oss "svenskar" en massa pengar. Detta är inte sant! För att få en rätt bedömning av kostnad/intäkt måste man se personens hela livstid. Vi kostar alla de första åren men får sedan arbete och bidrar till samhället.
SD påstår att vi har svängdörrar in i Sverige. Detta är helt felaktigt då endast var fjärde av de asylsökande 2009 fick asyl och uppehållstillstånd. De övriga bedömdes inte ha tillräckliga skäl för asyl!
Sant är att alldeles för många invandrare får leva i utanförskap under alltför lång tid, vilket skapar ångest, frustration och en otrygg situation för alla.
Lösningen på detta är att var och en snarast ska lära sig svenska och komma i studier/praktik eller arbete. För att underlätta och snabba på detta har regeringen ändrat flera lagar så att på kraven och möjligheterna har ökat att omedelbart komma i sysselsättning. SD:s lösning är att de ska kastas ut!
SD vill inte ha integration utan assimilation. Integration är att bli en del av det nya samhället, leva efter dess lagar, lära sig språket men samtidigt få behålla och bidra med sin egen tradition och historia. Assimilation är att den nyanlände ska anpassa sig i allt och om man inte kan det ska man kastas ut!
Jag blir bekymrad när medierna och en del politiska partier låter SD styra sina uttalande. Jag blir bekymrad när stora tidningar ägnar helsidor åt vad som kan hända om SD kommer in i riksdagen!
Jag blir ledsen när integrationsminister Nyamko Sabuni (FP) i sin bok för fram idéer att invandrarfamiljer inte ska ha samma rätt till föräldrapenning eller att invandrare ska få en särskild lön under miniminivån! Men jag blir glad när ingen av Alliansens partiledare nappar på idéerna.
Jag blir bekymrad när jag hör olika partiföreträdare uttrycka att det är dags att stänga kommungränsen eller skriva nollavtal med migrationsverket. Allt detta är uttryck för att den moraliska kompassen störs av den populistiska!
Vi och Sverige har allt att vinna på en utvecklad integrationspolitik som gör Sverige attraktivt när vi det närmaste årtiondet ska slåss med hela Europa om den arbetskraft som ska efterträda alla de som kommer att gå i pension.
En röst på Kristdemokraterna är en röst på ett mänskligare Sverige – för allas lika, unika och okränkbara värde!
Publicerad i Kristianstadsbladet 20100915
tisdag 14 september 2010
SD behöver motstånd!
Efter flera debatter med SD-företrädare inser jag att deras sammanslagning av invandrare till ett enda stort kollektiv får fotfäste hos vissa medborgare. SD har en förmåga att rycka statistik ur sitt sammanhang, att bara delvis redovisa siffror, att ge alla skulden om en eller några gjort fel. SD säger att vi är inte emot invandring och sedan kommer det "MEN" och så ramlar fördomar, osanningar och allmänt tyckande ut ur munnen. Det värsta är att så få människor vet hur det egentligen ser ut med invandring och integration. SD kan påstå att vi har massinvandring utan att alls tala om hur den ser ut! Och det värsta är att ingen frågar. 2009 fick 102 000 personer uppehållstillstånd/uppehållsrätt i Sverige. Av dessa var cirka 20 000 flyktingar (inkl anhöriga) som fick asyl och uppehållstillstånd. Resterande 82 000 var mestadels EU-medborgare som arbetskraftsinvandrat. Det var studerande, adoptivbarn, kärleksinvandrare och självklart anhöriga till många av dessa. Allra största delen av de 82 000 är självförsörjande och borde inte vara något problem ens i SD:s värld!
Enligt mig och kristdemokraterna har vi ett moraliskt ansvar att skapa en tillflyktsort för personer som flyr från krig, förföljelse och tortyr. Det är inte fråga om ekonomi utan moral och medmänsklighet. Kristdemokraterna står för lika, unikt och okränkbart värde för alla inte bara för de som råkar vara födda i Sverige. Kristdemokraterna är den allra klaraste motpolen till SD som har sitt ursprung i den klart rasistiska rörelsen Bevara Sverige Svenskt (BSS), det borde få många att fundera på om man kan lägga sin röst på ett sådant parti.
SD påstår ofta att de vill satsa mer pengar i flyktingarnas hemländer eller närområde. Framför allt vill man att UNHCR ska få mer resurser. Detta kan ju låta behjärtansvärt MEN samtidigt vill SD i sin skuggbudget minska biståndet med 30%! Där föll den trovärdigheten rejält. Vi kristdemokrater är väldigt stolta över att Alliansregeringen för första gången bibehållit biståndet på 1%-nivån trots den genomlidna krisen.
Integrationen har inte blivit så bra som den skulle kunna vara, mycket pga att den asylsökande under alltför lång tid var förbjuden att läsa svenska, studera, praktisera och arbeta. Enda alternativet var att sitta och vänta på besked, detta var det rödgröna gängets politik. Alliansregeringen har ändrat detta! Nu möts flyktingen av Arbetsförmedlingen och inte av socialtjänsten. Vi vet att alla vill vara med och bygga Sverige och då ska man få goda möjligheter att göra detta, inte behöva sitta sysslolös och vänta. Ingen behöver ha så stor fantasi för att inse hur förödande det är att bara vänta och inget veta om framtiden.
Det som ska bekämpas är utanförskapet och inte människorna och det finns inget parti som tydligare gör denna åtskillnad än kristdemokraterna. Vi fiskar aldrig i grumligt vatten för hela vår ideologi bygger på ALLAS lika, unika och okränkbara värde.
Enligt mig och kristdemokraterna har vi ett moraliskt ansvar att skapa en tillflyktsort för personer som flyr från krig, förföljelse och tortyr. Det är inte fråga om ekonomi utan moral och medmänsklighet. Kristdemokraterna står för lika, unikt och okränkbart värde för alla inte bara för de som råkar vara födda i Sverige. Kristdemokraterna är den allra klaraste motpolen till SD som har sitt ursprung i den klart rasistiska rörelsen Bevara Sverige Svenskt (BSS), det borde få många att fundera på om man kan lägga sin röst på ett sådant parti.
SD påstår ofta att de vill satsa mer pengar i flyktingarnas hemländer eller närområde. Framför allt vill man att UNHCR ska få mer resurser. Detta kan ju låta behjärtansvärt MEN samtidigt vill SD i sin skuggbudget minska biståndet med 30%! Där föll den trovärdigheten rejält. Vi kristdemokrater är väldigt stolta över att Alliansregeringen för första gången bibehållit biståndet på 1%-nivån trots den genomlidna krisen.
Integrationen har inte blivit så bra som den skulle kunna vara, mycket pga att den asylsökande under alltför lång tid var förbjuden att läsa svenska, studera, praktisera och arbeta. Enda alternativet var att sitta och vänta på besked, detta var det rödgröna gängets politik. Alliansregeringen har ändrat detta! Nu möts flyktingen av Arbetsförmedlingen och inte av socialtjänsten. Vi vet att alla vill vara med och bygga Sverige och då ska man få goda möjligheter att göra detta, inte behöva sitta sysslolös och vänta. Ingen behöver ha så stor fantasi för att inse hur förödande det är att bara vänta och inget veta om framtiden.
Det som ska bekämpas är utanförskapet och inte människorna och det finns inget parti som tydligare gör denna åtskillnad än kristdemokraterna. Vi fiskar aldrig i grumligt vatten för hela vår ideologi bygger på ALLAS lika, unika och okränkbara värde.
lördag 11 september 2010
Invandring - en möjlighet för svensk landsbygd
Det som är problem idag behöver inte nödvändigtvis vara problem imorgon. Detta gäller inte minst arbetslöshet och integration. Idag är arbetslösheten hög, inte minst bland ungdomar och invandrare. Detta föder frustration som ibland tar sig politiska uttryck som bildande av partier och avståndstagande från flyktingmottagande. Ser vi framåt kommer dessa problem inte att vara bestående, skriver Michael Anefur (KD), riksdagsledamot och integrationspolitisk talesperson.
Vi står inför stora pensionsavgångar när 40- och 50-talister går i pension. Detta möts på två sätt, dels med den stora ungdomskullen från 1990-talet och invandrare som inte har arbete. Så för både ungdomar och invandrare ser framtiden ljus ut.
Det stora framtida problemet är att skillnaderna mellan stad och land kommer att förstärkas. Städerna får en ökande och yngre befolkning men för mindre kommuner och landsbygd gäller det motsatta förhållandet, befolkningen minskar och blir äldre. Detta leder till svåra situationer för industri, lantbruk och välfärd.
Hur ska man kunna få någon som kan ta över jordbruket, hur ska de mindre industrierna få arbetskraft och vem ska arbeta i hemtjänst, vårdcentral och skola? De unga flyttar till studieorter och storstäder, kvar blir de som gått eller snart kommer att gå i pension.
En positiv faktor är att Sveriges befolkning ökar genom invandring. Ett sätt att möta situationen är att på olika sätt få invandrare att bosätta sig där arbete och bostäder finns. Låt mig ge min bild om hur framtiden kan se ut.
En del av de arbeten som finns inom jordbruk och mindre industrier kräver inte så mycket utbildning. Viktigare är erfarenhet och viljan att lära sig. Det finns invandrare som varit jordbrukare i sitt hemland och som med smärre utbildningsinsatser skulle kunna arbeta inom jordbrukssektorn.
Likaså finns det arbeten inom välfärdssektorn som inte kräver orimligt långa utbildningar innan man kan börja arbeta och sedan förkovra sig genom internutbildningar och vunnen erfarenhet.
Förutom möjligheten att få arbete och egen försörjning finns det oftast tillgång till bostäder med rimliga prislappar i mindre kommuner.
Den som får erbjudande om arbete och egen försörjning är, inom rimliga gränser, tvungen att ta den möjligheten, detta gäller både invandrare och svenskfödda. Vi kan se att integrationen fungerar allra bäst i mindre kommuner där den invandrade både får arbete, naturligt språkträning och blir en del av det sociala livet i form av föreningsliv.
Språket är utöver arbete en nyckelfaktor för att integrationen ska lyckas och bäst lär man sig språket genom att få tala det med svenskar på arbetsplatser och på fritiden.
De kommuner som ser att demografin pekar åt fel håll, att invånarna blir färre och äldre, borde redan idag ta kontakt med arbetsförmedlingen och påvisa vilka behov av arbetskraft de har närmaste åren samt redovisa hur bostadssituationen ser ut. Kommunen och arbetsförmedlingen borde skriva ett kontrakt om hur många ungdomar och invandrare som kan få tillgång till arbete och bostad. Likaledes borde man definiera vilka yrke man är i behov av och tillsammans med arbetsförmedlingen lägga upp specialdesignade utbildningar för både språk och yrkeskunskap.
Ett sådant aktivt samarbete mellan kommun och arbetsförmedling skulle leda till att den prognostiserade nedgången vänds till en positiv utveckling för landsbygden och de mindre kommunerna. Men det går inte att vänta, åtgärder måste vidtas idag för att få tillräcklig effekt när de stora pensionsavgångarna kommer. Utsatta kommuner som inte vidtar aktiva åtgärder kommer att stå utan möjlighet att driva jord- och skogsbruk i nuvarande omfattning. Hemtjänsten kommer inte att hitta personal att anställa och vårdcentralen riskerar att få stänga. Likaså kommer förskolor och skolor att drabbas av personalbrist.
Men detta är inget scenario som måste inträffa utan det går att både hindra och vända till en positiv utveckling, en utveckling som verkligen är en vinna - vinna situation.
Kanske kan vi då få se en utveckling där byskolor öppnas igen, affären återuppstår och fotbollslaget avancerar i seriesystemet, detta är möjligt när gammel- och nysvenskar hjälps åt och drar åt samma håll.
Vi står inför stora pensionsavgångar när 40- och 50-talister går i pension. Detta möts på två sätt, dels med den stora ungdomskullen från 1990-talet och invandrare som inte har arbete. Så för både ungdomar och invandrare ser framtiden ljus ut.
Det stora framtida problemet är att skillnaderna mellan stad och land kommer att förstärkas. Städerna får en ökande och yngre befolkning men för mindre kommuner och landsbygd gäller det motsatta förhållandet, befolkningen minskar och blir äldre. Detta leder till svåra situationer för industri, lantbruk och välfärd.
Hur ska man kunna få någon som kan ta över jordbruket, hur ska de mindre industrierna få arbetskraft och vem ska arbeta i hemtjänst, vårdcentral och skola? De unga flyttar till studieorter och storstäder, kvar blir de som gått eller snart kommer att gå i pension.
En positiv faktor är att Sveriges befolkning ökar genom invandring. Ett sätt att möta situationen är att på olika sätt få invandrare att bosätta sig där arbete och bostäder finns. Låt mig ge min bild om hur framtiden kan se ut.
En del av de arbeten som finns inom jordbruk och mindre industrier kräver inte så mycket utbildning. Viktigare är erfarenhet och viljan att lära sig. Det finns invandrare som varit jordbrukare i sitt hemland och som med smärre utbildningsinsatser skulle kunna arbeta inom jordbrukssektorn.
Likaså finns det arbeten inom välfärdssektorn som inte kräver orimligt långa utbildningar innan man kan börja arbeta och sedan förkovra sig genom internutbildningar och vunnen erfarenhet.
Förutom möjligheten att få arbete och egen försörjning finns det oftast tillgång till bostäder med rimliga prislappar i mindre kommuner.
Den som får erbjudande om arbete och egen försörjning är, inom rimliga gränser, tvungen att ta den möjligheten, detta gäller både invandrare och svenskfödda. Vi kan se att integrationen fungerar allra bäst i mindre kommuner där den invandrade både får arbete, naturligt språkträning och blir en del av det sociala livet i form av föreningsliv.
Språket är utöver arbete en nyckelfaktor för att integrationen ska lyckas och bäst lär man sig språket genom att få tala det med svenskar på arbetsplatser och på fritiden.
De kommuner som ser att demografin pekar åt fel håll, att invånarna blir färre och äldre, borde redan idag ta kontakt med arbetsförmedlingen och påvisa vilka behov av arbetskraft de har närmaste åren samt redovisa hur bostadssituationen ser ut. Kommunen och arbetsförmedlingen borde skriva ett kontrakt om hur många ungdomar och invandrare som kan få tillgång till arbete och bostad. Likaledes borde man definiera vilka yrke man är i behov av och tillsammans med arbetsförmedlingen lägga upp specialdesignade utbildningar för både språk och yrkeskunskap.
Ett sådant aktivt samarbete mellan kommun och arbetsförmedling skulle leda till att den prognostiserade nedgången vänds till en positiv utveckling för landsbygden och de mindre kommunerna. Men det går inte att vänta, åtgärder måste vidtas idag för att få tillräcklig effekt när de stora pensionsavgångarna kommer. Utsatta kommuner som inte vidtar aktiva åtgärder kommer att stå utan möjlighet att driva jord- och skogsbruk i nuvarande omfattning. Hemtjänsten kommer inte att hitta personal att anställa och vårdcentralen riskerar att få stänga. Likaså kommer förskolor och skolor att drabbas av personalbrist.
Men detta är inget scenario som måste inträffa utan det går att både hindra och vända till en positiv utveckling, en utveckling som verkligen är en vinna - vinna situation.
Kanske kan vi då få se en utveckling där byskolor öppnas igen, affären återuppstår och fotbollslaget avancerar i seriesystemet, detta är möjligt när gammel- och nysvenskar hjälps åt och drar åt samma håll.
torsdag 9 september 2010
Nu är allt uppåt..och neråt!
Att spränga gränser är viktigt för alla och jag känner att jag fått göra det på flera sätt senaste dagarna. Låt mig börja med en redovisning av mitt "hälsoval". Som ni kanske kommer ihåg så vägde jag 96.6 kg när jag började idag på morgonen stannade vågen på 92,2 kg! Jag har minskat 4,4 kg! Jag har gjort det genom att äta något mindre och sundare (frukost varje morgon!) och rört mig ordentligt minst en gång/dag. Jag är nöjd så här långt.
Ännu viktigare är att hjälpa människor att spränga sina gränser och fördomar mot kristdemokraterna. Jag tror vi börjar göra det nu. Igår var jag på Rönnegymnasiet i Ängelholm, fem presentationer och en debatt.
Ett bra sätt att nå människor och fånga deras uppmärksamhet är berättelser. Jag började varje presentation så här
"1964 började jag första klass och en av de första dagarna kom det fram en grabb till mig och sa att jag inte hade någon mamma! Jag sa att det har jag visst men han envisades och sa att jag inte hade det. Det slutade med ett stort slagsmål och vi blev inkallade till studierektorn och fick anmärkning med hem. Lite skamsen och med lätt darrande ben gick jag hem till mamma för att visa upp anmärkningen. Men jag var stolt för jag hade ju trots allt försvarat henne! När jag berättade vad som hänt så tittade hon på mig och sa - Jag är inte din riktiga mamma, du är fosterbarn hos oss! Det var första gången jag fattade att jag var fosterbarn och det var början på många års slagsmål för att ta min plats i gemenskapen"
Den inledningen gör att eleverna lyssnar, plötsligt är jag inte bara riksdagsledamot och politiker utan jag är en person med erfarenheter precis som alla andra. Sedan har jag en större trovärdighet när jag talar om att jag är politiker för att ge dem en röst som inte har någon själva. Då blir jag trovärdig när jag talar om missbrukarna, barnen med ångestklump i magen och om alla de som är ensamma och övergivna. Då blir mitt tal om personalism, att alla är individer men beroende av små gemenskaper som familj, vänner och skolkompisar, en självklarhet. Då förstår alla varför jag på fullt allvar står för att familjen är den viktigaste gemenskapen i samhället.
Alla vi politiker har en historia som lett oss fram till engagemang i kristdemokraterna, berätta den! Väljarna vill höra just din historia och de får något att relatera till och inte bara fina slagord om skatter, ekonomi, bidrag och så vidare! Vi kristdemokrater har politiken för ett mänskligare Sverige men vi måste också våga visa vår egen mänsklighet!
Ännu viktigare är att hjälpa människor att spränga sina gränser och fördomar mot kristdemokraterna. Jag tror vi börjar göra det nu. Igår var jag på Rönnegymnasiet i Ängelholm, fem presentationer och en debatt.
Ett bra sätt att nå människor och fånga deras uppmärksamhet är berättelser. Jag började varje presentation så här
"1964 började jag första klass och en av de första dagarna kom det fram en grabb till mig och sa att jag inte hade någon mamma! Jag sa att det har jag visst men han envisades och sa att jag inte hade det. Det slutade med ett stort slagsmål och vi blev inkallade till studierektorn och fick anmärkning med hem. Lite skamsen och med lätt darrande ben gick jag hem till mamma för att visa upp anmärkningen. Men jag var stolt för jag hade ju trots allt försvarat henne! När jag berättade vad som hänt så tittade hon på mig och sa - Jag är inte din riktiga mamma, du är fosterbarn hos oss! Det var första gången jag fattade att jag var fosterbarn och det var början på många års slagsmål för att ta min plats i gemenskapen"
Den inledningen gör att eleverna lyssnar, plötsligt är jag inte bara riksdagsledamot och politiker utan jag är en person med erfarenheter precis som alla andra. Sedan har jag en större trovärdighet när jag talar om att jag är politiker för att ge dem en röst som inte har någon själva. Då blir jag trovärdig när jag talar om missbrukarna, barnen med ångestklump i magen och om alla de som är ensamma och övergivna. Då blir mitt tal om personalism, att alla är individer men beroende av små gemenskaper som familj, vänner och skolkompisar, en självklarhet. Då förstår alla varför jag på fullt allvar står för att familjen är den viktigaste gemenskapen i samhället.
Alla vi politiker har en historia som lett oss fram till engagemang i kristdemokraterna, berätta den! Väljarna vill höra just din historia och de får något att relatera till och inte bara fina slagord om skatter, ekonomi, bidrag och så vidare! Vi kristdemokrater har politiken för ett mänskligare Sverige men vi måste också våga visa vår egen mänsklighet!
tisdag 7 september 2010
Du behöver inte kryssa mig - men rösta på KD!
Så här i brinnande valrörelse kan jag inte låta bli att förundras över dem som lägger hela sin energi på att få egna personliga kryss. Med all respekt men för mig är faktiskt rösten på kristdemokraterna viktigare än krysset på mig. Självklart vill jag bli återvald men det är inte det allra viktigaste. Om jag ska rangordna viktigheten så blir det följande. Först rösten på kristdemokraterna så att vi blir näst största parti i Alliansen. Som nummer två kommer att Alliansen tillsammans får så många röster att det blir en majoritetsregering. Det tredje är att SD inte kommer in i riksdagen. Som fjärde punkt kommer krysset på mig som person.
Nu tänker nog någon att jag blivit konstig(are) men detta är faktiskt sant. Jag engagerade mig i partiet för ideologins skull och tron att Sverige blir ett bättre land att leva i med ett starkt kristdemokratiskt inflytande. Som många vet så lämnade jag politiken efter valet 2006 och gick över till en VD-tjänst. När sedan Alf Svensson blev invald i EU-parlamentet så tog jag mitt ansvar och trädde in i Sveriges Riksdag. Det har varit fantastiskt lärorikt och roligt, jag har fått enormt stort förtroende från partiet genom att utses till talesperson i för partiet viktiga frågor som integration, medicinsk etik, socialtjänsten samt hbtq. Men, och det är viktigt, jag har hela tiden arbetat för att partiet ska utvecklas och få än större förtroende bland Sveriges medborgare. Jag är medveten om att partiet är större och viktigare än jag som enskild individ och därför pratar jag alltid om partiet och politiken och mycket sällan om mig själv.
Det finns en uppenbar risk att personvalet och jagandet efter kryss skymmer både parti och uppdrag. Istället för att samla nya röster till partiet slåss man om de man redan har. Ett sådant beteende leder inte till utveckling och bra valresultat utan till tjuvnyp och egenintresse framför partiintresse.
Nu hoppas jag att vi alla tillsammans arbetar för ett valresultat som ger en Alliansregering med stort kristdemokratiskt inflytande!
Nu tänker nog någon att jag blivit konstig(are) men detta är faktiskt sant. Jag engagerade mig i partiet för ideologins skull och tron att Sverige blir ett bättre land att leva i med ett starkt kristdemokratiskt inflytande. Som många vet så lämnade jag politiken efter valet 2006 och gick över till en VD-tjänst. När sedan Alf Svensson blev invald i EU-parlamentet så tog jag mitt ansvar och trädde in i Sveriges Riksdag. Det har varit fantastiskt lärorikt och roligt, jag har fått enormt stort förtroende från partiet genom att utses till talesperson i för partiet viktiga frågor som integration, medicinsk etik, socialtjänsten samt hbtq. Men, och det är viktigt, jag har hela tiden arbetat för att partiet ska utvecklas och få än större förtroende bland Sveriges medborgare. Jag är medveten om att partiet är större och viktigare än jag som enskild individ och därför pratar jag alltid om partiet och politiken och mycket sällan om mig själv.
Det finns en uppenbar risk att personvalet och jagandet efter kryss skymmer både parti och uppdrag. Istället för att samla nya röster till partiet slåss man om de man redan har. Ett sådant beteende leder inte till utveckling och bra valresultat utan till tjuvnyp och egenintresse framför partiintresse.
Nu hoppas jag att vi alla tillsammans arbetar för ett valresultat som ger en Alliansregering med stort kristdemokratiskt inflytande!
söndag 5 september 2010
Hälsovalet och lite ledigt
Nu är det dags att skriva dagens artikel som ska vara inne imorgon. Sent ska syndaren vakna! Dagen har fått vara lite vilodag. Föst cykeltur på 2 mil, därefter svampplockande med mycket Karl-Johan och andra soppar. Sedan åhört debatt om frivilligsorganisationernas betydelse för samhället. Vår representant Per Einarsson var superduktig, vilket jag visste redan innan men det bevisades en gång till.
Nu ska det skrivas och sedan sovas men jag får inte undanhålla dagens vägning. Som ni vet började jag på 96.6 kg och idag stannade vågen på 93.2 kg. Det är -3,4 kg utan ngn vrålbantning, helt ok enligt mig!
Nu ska det skrivas och sedan sovas men jag får inte undanhålla dagens vägning. Som ni vet började jag på 96.6 kg och idag stannade vågen på 93.2 kg. Det är -3,4 kg utan ngn vrålbantning, helt ok enligt mig!
lördag 4 september 2010
Avdragsrätt för gåvor.
Kristdemokraterna har sedan länge kämpat för att det införs en avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer. I valrörelsen 2006 gav Alliansen ett löfte om att utreda införandet av avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.
När nu Alliansens valmanifest presenterats, visar det sig att vår politik äntligen blir verklighet. Om ekonomin tillåter, införs under kommande mandatperiod en skattereduktion för gåvor till ideella organisationer.
Skattereduktionen in förs för gåvor till stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som helt eller delvis bedriver hjälpverksamhet bland behövande i Sverige eller utlandet.
I Sverige är stödet till ideella verksamheter mycket starkt. Oavsett om det gäller föreningsliv, internationella hjälpinsatser eller socialt arbete.
Samtidigt är Sverige det enda land i EU där medborgare och/eller företag inte har möjlighet att göra avdrag för sina gåvor till ideell verksamhet. Genom att införa avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer ändrar vi på det. Den utredning som tillsattes på Kristdemokraternas initiativ 2008 för att undersöka hur de svenska skattereglerna skulle kunna utformas för att införa en avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer, kom fram till att en sådan avdragsrätt skulle öka gåvorna med 800 miljoner kronor per år. Statens kostnad skulle endast bli 650 miljoner kronor.
Utredningen var begränsad till resultaten för en avdragsrätt som omfattar gåvor till hjälpverksamhet, men ger ändå en fingervisning om hur avdragsrätt för gåvor kan stimulera givandet. Det är viktigt att påpeka att de minskade skatteintäkterna inte är pengar som går upp i rök, i stället innebär detta en omfördelning från offentlig sektor till det civila samhället.
För Erikshjälpen skulle ett gåvoavdrag kunna innebära att vi som hjälporganisation får möjlighet att bygga fler skolor med vattenrening i små isolerade indianbyar längs med Amazonfloden. Det skulle kunna göra det möjligt för oss att fortsätta med vårt projekt i Mocambique där vi satsat på solenergi. Genom investeringar i solpaneler på skoltaken får skolor ström till lampor, vilket i sin tur möjliggör undervisning på kvällstid.
Det är angeläget att det offentliga inte omöjliggör eller försvårar för den ideella sektorn att växa genom lagstiftning och beskattning, utan tvärtom underlättar och uppmuntrar. Samhället är så mycket mer än staten. Det är föreningarna, idrottsklubbarna, kyrkorna och hjälporganisationerna som utgör det civila samhället som bygger och är kittet i Sverige.
Det offentliga måste uppmuntra sådant engagemang och inte konkurrera ut det. Genom löftet om att införa avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer stärks det civila samhället och uppmuntrar människors engagemang och ansvarstagande för varandra.
Eva Johnsson
riksdagsledamot (KD)
Michael Anefur
riksdagsledamot (KD)
Sören Andersson
ordförande Erikshjälpens
second hand i Växjö
Införd i Världen idag 20100903
När nu Alliansens valmanifest presenterats, visar det sig att vår politik äntligen blir verklighet. Om ekonomin tillåter, införs under kommande mandatperiod en skattereduktion för gåvor till ideella organisationer.
Skattereduktionen in förs för gåvor till stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som helt eller delvis bedriver hjälpverksamhet bland behövande i Sverige eller utlandet.
I Sverige är stödet till ideella verksamheter mycket starkt. Oavsett om det gäller föreningsliv, internationella hjälpinsatser eller socialt arbete.
Samtidigt är Sverige det enda land i EU där medborgare och/eller företag inte har möjlighet att göra avdrag för sina gåvor till ideell verksamhet. Genom att införa avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer ändrar vi på det. Den utredning som tillsattes på Kristdemokraternas initiativ 2008 för att undersöka hur de svenska skattereglerna skulle kunna utformas för att införa en avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer, kom fram till att en sådan avdragsrätt skulle öka gåvorna med 800 miljoner kronor per år. Statens kostnad skulle endast bli 650 miljoner kronor.
Utredningen var begränsad till resultaten för en avdragsrätt som omfattar gåvor till hjälpverksamhet, men ger ändå en fingervisning om hur avdragsrätt för gåvor kan stimulera givandet. Det är viktigt att påpeka att de minskade skatteintäkterna inte är pengar som går upp i rök, i stället innebär detta en omfördelning från offentlig sektor till det civila samhället.
För Erikshjälpen skulle ett gåvoavdrag kunna innebära att vi som hjälporganisation får möjlighet att bygga fler skolor med vattenrening i små isolerade indianbyar längs med Amazonfloden. Det skulle kunna göra det möjligt för oss att fortsätta med vårt projekt i Mocambique där vi satsat på solenergi. Genom investeringar i solpaneler på skoltaken får skolor ström till lampor, vilket i sin tur möjliggör undervisning på kvällstid.
Det är angeläget att det offentliga inte omöjliggör eller försvårar för den ideella sektorn att växa genom lagstiftning och beskattning, utan tvärtom underlättar och uppmuntrar. Samhället är så mycket mer än staten. Det är föreningarna, idrottsklubbarna, kyrkorna och hjälporganisationerna som utgör det civila samhället som bygger och är kittet i Sverige.
Det offentliga måste uppmuntra sådant engagemang och inte konkurrera ut det. Genom löftet om att införa avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer stärks det civila samhället och uppmuntrar människors engagemang och ansvarstagande för varandra.
Eva Johnsson
riksdagsledamot (KD)
Michael Anefur
riksdagsledamot (KD)
Sören Andersson
ordförande Erikshjälpens
second hand i Växjö
Införd i Världen idag 20100903
torsdag 2 september 2010
Alla ska få plats på egna villkor
Idag var det dags för vägning igen! Jag blir sur, ledsen och irriterad! Vågen väger fel! Den påstår att jag gått upp till 93,8 kg dvs. upp med 4 hg sedan i söndags. Tufft men beror på slarvig träning någon dag och lite mer slarv med maten (ätit godis en kväll, alldeles för mycket) men jag väljer att se det som en tillfällig svacka och bryter ihop och kommer igen med vetskapen att jag totalt är - 2,8kg.
Nu till något allvarligare, David Lega och jag har skrivit en debattartikel ihop och jag menar att den är värd att läsa för den kanske ger ett annat perspektiv på politiskt engagemang. Så håll till godo.
Alla ska få plats på egna villkor.
Hösten 1973 föddes en liten kille helförlamad och med "spindelfingrar". Trots dåliga odds valde alla runt omkring honom, habilitering, dagis och skola, att se hur han utvecklades för varje dag och ständigt stödja och uppmuntra hans föräldrar.
Föräldrarna fick utvecklas i sitt föräldraskap, utan pekpinnar. Killen växte upp och fick känna sig duktig, även om han var sämst i jämförelse med alla andra.
Hösten 1964 började en pojke första klass. En av de första rasterna kom en pojke fram till honom och sa: Du har ingen riktig mamma! Han svarade att det har jag visst! Ordkriget övergick i slagsmål med näsblod och skrapade knän och slutade med anmärkning. Hemma berättade han som det var och förväntade sig nog lite beröm av sin mamma. Då säger hon; jag är inte din mamma på riktigt. Du är fosterbarn!
Pojken i berättelserna är vi.
David och hans föräldrar fick stöd och möjlighet att utvecklas på sitt eget sätt och i sin egen takt. Det var först familjen och sedan David som bestämde och satte upp målen. David har alltid gått i den ordinarie skolan, vilket varit möjligt med hjälp.
Idag är David en framgångsrik entreprenör, inom både föreläsning och med egen klädkollektion, och före detta elitidrottsman med OS-medaljer och världsrekord.
Michael kom till en familj som gav kärlek och möjligheter. Michael fick (rent bokstavligt) slåss för sin plats i tillvaron. Men med stöd från familjen orkade han kämpa och hitta sig själv.
Idag är Michael riksdagsledamot och har arbetat som präst, lärare, kommunalråd och VD.
Vi båda vet hur otroligt viktig familjen är. Vi vet att familjer ser olika ut och vi är övertygade om att alla familjer är bra. Oavsett hur familjen ser ut så bygger den på kärlek till varandra.
Vi är bekymrade över dem som säger ”död åt familjen”, de som genom lagstiftning vill ta ifrån familjerna deras självklara rätt att själva bestämma. Vi bekymras över att ”experterna” tar över familjens naturliga och självklara roll. Det finns ingen som vet bättre vad som är bäst för barnen än föräldrarna. Det är vi levande exempel på!
Våra livsöden har självklart betytt mycket för vårt samhällsengagemang, ett engagemang som till slut landade i kristdemokraterna.
Familjens rätt och möjlighet att få utvecklas är vår drivkaft i politiken. Fungerande familjer, biologiska eller ej, är grunden för ett gott samhälle.
Kristdemokratisk syn på människan gör skillnad. Är du en resurs bland andra resurser eller är du en unik varelse med okränkbart värde som inte är utbytbar?
Vi gör alla våra livsresor och bara vi vet hur de varit och vad som gjort dem möjliga. Det finns förståsigpåare som bedömer andras liv, framgångar och inte minst deras tillkortakommande. Vad ger någon rätten att bedöma vems liv som är värt att leva?
Alla har ett liv att berätta om och berättelserna måste få påverka. Är det bara de perfekta och de utan skavanker som har något att berätta? Det är viktigt att olika berättelser kommer fram och kompletterar bilden av verklighetens folk.
Du behöver inte hålla med, du behöver inte tycka om våra berättelser, du behöver inte dra samma slutsatser, men de ingår i verkligheten.
Vi vet att värderingar och människosyn i kristdemokratisk tappning är förutsättningen för ett gott samhälle för alla, inte bara för de perfekta! Vi har tagit ställning för ett samhälle där alla får plats och får göra sina egna livsresor på sina egna villkor.
Michael Anefur (KD)
Riksdagsledamot Kristianstad
David Lega (KD)
Riksdagskandidat Göteborg
Nu till något allvarligare, David Lega och jag har skrivit en debattartikel ihop och jag menar att den är värd att läsa för den kanske ger ett annat perspektiv på politiskt engagemang. Så håll till godo.
Alla ska få plats på egna villkor.
Hösten 1973 föddes en liten kille helförlamad och med "spindelfingrar". Trots dåliga odds valde alla runt omkring honom, habilitering, dagis och skola, att se hur han utvecklades för varje dag och ständigt stödja och uppmuntra hans föräldrar.
Föräldrarna fick utvecklas i sitt föräldraskap, utan pekpinnar. Killen växte upp och fick känna sig duktig, även om han var sämst i jämförelse med alla andra.
Hösten 1964 började en pojke första klass. En av de första rasterna kom en pojke fram till honom och sa: Du har ingen riktig mamma! Han svarade att det har jag visst! Ordkriget övergick i slagsmål med näsblod och skrapade knän och slutade med anmärkning. Hemma berättade han som det var och förväntade sig nog lite beröm av sin mamma. Då säger hon; jag är inte din mamma på riktigt. Du är fosterbarn!
Pojken i berättelserna är vi.
David och hans föräldrar fick stöd och möjlighet att utvecklas på sitt eget sätt och i sin egen takt. Det var först familjen och sedan David som bestämde och satte upp målen. David har alltid gått i den ordinarie skolan, vilket varit möjligt med hjälp.
Idag är David en framgångsrik entreprenör, inom både föreläsning och med egen klädkollektion, och före detta elitidrottsman med OS-medaljer och världsrekord.
Michael kom till en familj som gav kärlek och möjligheter. Michael fick (rent bokstavligt) slåss för sin plats i tillvaron. Men med stöd från familjen orkade han kämpa och hitta sig själv.
Idag är Michael riksdagsledamot och har arbetat som präst, lärare, kommunalråd och VD.
Vi båda vet hur otroligt viktig familjen är. Vi vet att familjer ser olika ut och vi är övertygade om att alla familjer är bra. Oavsett hur familjen ser ut så bygger den på kärlek till varandra.
Vi är bekymrade över dem som säger ”död åt familjen”, de som genom lagstiftning vill ta ifrån familjerna deras självklara rätt att själva bestämma. Vi bekymras över att ”experterna” tar över familjens naturliga och självklara roll. Det finns ingen som vet bättre vad som är bäst för barnen än föräldrarna. Det är vi levande exempel på!
Våra livsöden har självklart betytt mycket för vårt samhällsengagemang, ett engagemang som till slut landade i kristdemokraterna.
Familjens rätt och möjlighet att få utvecklas är vår drivkaft i politiken. Fungerande familjer, biologiska eller ej, är grunden för ett gott samhälle.
Kristdemokratisk syn på människan gör skillnad. Är du en resurs bland andra resurser eller är du en unik varelse med okränkbart värde som inte är utbytbar?
Vi gör alla våra livsresor och bara vi vet hur de varit och vad som gjort dem möjliga. Det finns förståsigpåare som bedömer andras liv, framgångar och inte minst deras tillkortakommande. Vad ger någon rätten att bedöma vems liv som är värt att leva?
Alla har ett liv att berätta om och berättelserna måste få påverka. Är det bara de perfekta och de utan skavanker som har något att berätta? Det är viktigt att olika berättelser kommer fram och kompletterar bilden av verklighetens folk.
Du behöver inte hålla med, du behöver inte tycka om våra berättelser, du behöver inte dra samma slutsatser, men de ingår i verkligheten.
Vi vet att värderingar och människosyn i kristdemokratisk tappning är förutsättningen för ett gott samhälle för alla, inte bara för de perfekta! Vi har tagit ställning för ett samhälle där alla får plats och får göra sina egna livsresor på sina egna villkor.
Michael Anefur (KD)
Riksdagsledamot Kristianstad
David Lega (KD)
Riksdagskandidat Göteborg
onsdag 1 september 2010
Debatt och besök av David Lega.
Idag var det debatt på Önnestads folkhögskola. Det var lite som att komma hem, jag har arbetat på den skolan i några år. Som vanligt en bra debatt och jag hoppas eleverna blev något mer kloka:) Förstod när jag gick därifrån att jag gjort en godkänd insats då flera elever spontant sa till mig att de tyckte jag var bäst!
Någon som verkligen är bäst är David Lega, förstanamn på Göteborgslistan, kryssa honom för han behövs i riksdagen.
David är ett unikum, precis som alla vi andra! Det som gjorde att David valde att bli aktiv i kristdemokraterna var partiets syn på allas lika, unika och okränkbara värde. Kanske med betoning på unik, ingen av oss är den andre helt lik, vi är individer fullt ut. Alla har vi våra brister, ibland syns de tydligt som att inte kunna använda sina armar, ibland är bristerna betydligt mer dolda. Men poängen är att vi alla är unika och behöver kompletteras med och av andra. David hade en störtskön föreläsning på kvällen i Kristianstad. En föreläsning som nog gav oss alla nya perspektiv på både livet och omgivningen.
Som sagt ett kryss på David är ett kryss på ett bättre Sverige, bara så ni vet vad ni som bor i Göteborg ska göra!
tisdag 31 augusti 2010
Bravo Hägglund från en ej överraskad!
Dagen avslutas med Göran Hägglunds timme i utfrågning SVT. Göran gjorde ett stabilt,ärligt och kunnigt intryck. Tror att man vinner mycket på att inte försöka ha fullständiga svar på frågor som innehåller massor av dilemman. Som sprutbyte för narkomaner till exempel. Stabilt när det gäller att försvara och stå för Alliansens politik men lika tydlig på att kristdemokraterna vill mer och annorlunda i vissa frågor. Ge oss fler procent röster så kan vårdnadsbidraget utvecklas, vårdköerna minskas, valfriheten ökas etc. Det jag tyckte var mest befriande var att Göran inte kunde alla frågor om verklighetens folk, alla lyssnar inte på svensktoppen men det är helt ok att vissa gör det och dessutom gillar det!
Annars började dagen med att jag fick en "känga" i lokaltidningen där man påstod att jag tydligen bara skriver om mitt ätande, drickande och motionerande! Den som följer min blogg vet att det sedan en tid tillbaka endast är to och sö detta ämne tas upp till behandling.
Istället försöker jag kommentera mycket av det som sker i valrörelsen vilket dock gör att jag förbigår de rödgrönas valplattform med näst intill tystnad! Inget nytt, inget eget bra utan som vanligt mer makt till Mona/Maria/Lars och mindre till dig! Ta in mer skatter för att sedan kunna dela ut dem som alla goda gåvors givare! Jag är glad över mitt eget valbudskap: Mer DU - mindre politik! Godnatt
Annars började dagen med att jag fick en "känga" i lokaltidningen där man påstod att jag tydligen bara skriver om mitt ätande, drickande och motionerande! Den som följer min blogg vet att det sedan en tid tillbaka endast är to och sö detta ämne tas upp till behandling.
Istället försöker jag kommentera mycket av det som sker i valrörelsen vilket dock gör att jag förbigår de rödgrönas valplattform med näst intill tystnad! Inget nytt, inget eget bra utan som vanligt mer makt till Mona/Maria/Lars och mindre till dig! Ta in mer skatter för att sedan kunna dela ut dem som alla goda gåvors givare! Jag är glad över mitt eget valbudskap: Mer DU - mindre politik! Godnatt
söndag 29 augusti 2010
Vindkraft på rätt ställe!
Vindkraft är bra om den byggs på rätt ställen, det var mitt huvudtema vid dagens konsert mot felplacerade vindkraftverk. Alla vet vi att förnyelsebar energi måste utökas men samtidigt uppstår en mängd olika konflikter och det är detta vi måste fundera vidare på. Läs gärna mitt tal och kommentera.
Knutstorps Borg, 2010-08-29
Tal vid konsert mot felplacerade vindkraftverk. (cirka 6-700 personer)
Att idag få stå inför så många engagerade människor känns stort och krävande.
Jag vet hur mycket många av er satsat på denna fråga om vindkraft.
Jag vet att många vet mycket mer än jag om både tekniken, el-certifikaten och enskilda anläggningars påverkan av både natur och miljö.
Just i vår del av landet finns det få saker som senaste åren skapat så mycket diskussion, debatt och upprörda känslor som just etablering av vindkraft. Det är inte så underligt eftersom hela vår jord febrilt letar efter ersättning till fossila bränslen och då tenderar varje ny lösning att bli saliggörande och det finns en uppenbar risk att endast fördelarna framhävs medan man bortser eller negligerar nackdelarna.
För att ingen ska missförstå mig så tillhör jag dem som tror att vindkraft på rätt ställe kan vara en del av vår framtida energiförsörjning. Med rätt placering menar jag redan störda områden som längs vägar, industriområden och kanske till havs där det är möjligt.
Fel placering är när vindkraftverken slår sönder människors livsmiljö och livsrum.
Fel blir det när de få tysta områdena i södra Sverige exploateras.
Fel blir det när ekonomiska intressen får styra över miljö, natur och människovärden!
Jag kan väl, så här inom dessa fyra väggar, säga att det finns frågor man gärna får lyfta och prata om i politiska kretsar, men det finns också frågor som man helst inte ska lyfta.
Vindkraften tenderar att bli en sådan fråga man inte ska lyfta, helst inte ha åsikter om.
För vindkraft är bra!
Vindkraft kommer att lösa vårt framtida energibehov.
Vindkraft är grön energi.
Vindkraft är så bra att om du tycker annorlunda så har du fel!
Personligen blir jag alltid oroad när en fråga får den statusen att den inte får/kan pratas om. Det påminner alldeles för mycket om den gamla sagan där bara det lilla barnet vågade säga att kejsaren var naken. Därmed inte sagt att vindkraften är naken men det är dags att göra en ordentlig genomlysning av både effektiviteten, ekonomin och tillståndsgivningen.
Jag har mångårig erfarenhet av politiskt arbete på kommunal nivå. Jag har ett otal gånger hört det kommunala självstyret hyllas i högtidstal runt om i vårt land. När jag var ordförande för svenska kommunförbundets demokratiberedning reste vi runt och talade om det kommunala självstyret inte bara i Sverige utan även utomlands. Med rätta var vi stolta. Att hävda subsidiaritetsprincipen, dvs. att beslut ska fattas på lägsta möjliga effektiva nivå, är riktigt.
Döm då om min förvåning när miljöminister Andreas Carlgren i flera intervjuer säger att om inte kommunerna ”gör rätt” (det vill säga säger ja) när det gäller tillståndsgivning för vindkraftverk så kan han tänka sig att ändra lagen så det kommunala vetot tas bort. Det är inte ofta jag går i delo med min regering och dess ministrar, men här har Andreas Carlgren fel och jag ska i alla lägen göra allt vad jag kan för att försvara den kommunala rätten att fatta beslut inom sina gränser.
Jag anser att det vore mycket välkommet med en statlig utredning om vår elproduktion med fokus på vindkraftsutbyggnadens konsekvenser i ett brett samhällsperspektiv innehållande miljö, natur, människor, ekonomi, elexport, el-certifikat och allt annat som kan tänkas påverkas.
Om jag får förtroendet att fortsätta i riksdagen kommer jag att både motionera om och framför allt påverka i mitt parti för att få en sådan utredning till stånd så fort som möjligt.
Knutstorps Borg, 2010-08-29
Tal vid konsert mot felplacerade vindkraftverk. (cirka 6-700 personer)
Att idag få stå inför så många engagerade människor känns stort och krävande.
Jag vet hur mycket många av er satsat på denna fråga om vindkraft.
Jag vet att många vet mycket mer än jag om både tekniken, el-certifikaten och enskilda anläggningars påverkan av både natur och miljö.
Just i vår del av landet finns det få saker som senaste åren skapat så mycket diskussion, debatt och upprörda känslor som just etablering av vindkraft. Det är inte så underligt eftersom hela vår jord febrilt letar efter ersättning till fossila bränslen och då tenderar varje ny lösning att bli saliggörande och det finns en uppenbar risk att endast fördelarna framhävs medan man bortser eller negligerar nackdelarna.
För att ingen ska missförstå mig så tillhör jag dem som tror att vindkraft på rätt ställe kan vara en del av vår framtida energiförsörjning. Med rätt placering menar jag redan störda områden som längs vägar, industriområden och kanske till havs där det är möjligt.
Fel placering är när vindkraftverken slår sönder människors livsmiljö och livsrum.
Fel blir det när de få tysta områdena i södra Sverige exploateras.
Fel blir det när ekonomiska intressen får styra över miljö, natur och människovärden!
Jag kan väl, så här inom dessa fyra väggar, säga att det finns frågor man gärna får lyfta och prata om i politiska kretsar, men det finns också frågor som man helst inte ska lyfta.
Vindkraften tenderar att bli en sådan fråga man inte ska lyfta, helst inte ha åsikter om.
För vindkraft är bra!
Vindkraft kommer att lösa vårt framtida energibehov.
Vindkraft är grön energi.
Vindkraft är så bra att om du tycker annorlunda så har du fel!
Personligen blir jag alltid oroad när en fråga får den statusen att den inte får/kan pratas om. Det påminner alldeles för mycket om den gamla sagan där bara det lilla barnet vågade säga att kejsaren var naken. Därmed inte sagt att vindkraften är naken men det är dags att göra en ordentlig genomlysning av både effektiviteten, ekonomin och tillståndsgivningen.
Jag har mångårig erfarenhet av politiskt arbete på kommunal nivå. Jag har ett otal gånger hört det kommunala självstyret hyllas i högtidstal runt om i vårt land. När jag var ordförande för svenska kommunförbundets demokratiberedning reste vi runt och talade om det kommunala självstyret inte bara i Sverige utan även utomlands. Med rätta var vi stolta. Att hävda subsidiaritetsprincipen, dvs. att beslut ska fattas på lägsta möjliga effektiva nivå, är riktigt.
Döm då om min förvåning när miljöminister Andreas Carlgren i flera intervjuer säger att om inte kommunerna ”gör rätt” (det vill säga säger ja) när det gäller tillståndsgivning för vindkraftverk så kan han tänka sig att ändra lagen så det kommunala vetot tas bort. Det är inte ofta jag går i delo med min regering och dess ministrar, men här har Andreas Carlgren fel och jag ska i alla lägen göra allt vad jag kan för att försvara den kommunala rätten att fatta beslut inom sina gränser.
Jag anser att det vore mycket välkommet med en statlig utredning om vår elproduktion med fokus på vindkraftsutbyggnadens konsekvenser i ett brett samhällsperspektiv innehållande miljö, natur, människor, ekonomi, elexport, el-certifikat och allt annat som kan tänkas påverkas.
Om jag får förtroendet att fortsätta i riksdagen kommer jag att både motionera om och framför allt påverka i mitt parti för att få en sådan utredning till stånd så fort som möjligt.
SIFO, Vindkraft och viktrapport.
Börjar dagen bra med att läsa de senaste siffrorna från SIFO. Alliansen egen majoritet och KD stabilt över 5% vilket ska utvecklas och växa till under valrörelsens sluttamp.
Dagens stora uppgift är att tala vid en sammankomst med temat hur vindkraftverk kan påverka människor, kulturlandskap och natur. Detta äger rum på Knutstorps borg (Svalöv) idag kl 15 med medverkan av bland annat Cajsa Stina Åkerström, Nisse Landgren, Franciska Skoog och Mats Rondin. Ska bli roligt att träffa många engagerade människor.
Till sist är ju söndag en dag att väga sig på. Idag var det med viss tvekan jag ställde mig på vågen för jag har inte hunnit träna som jag velat. Skulle det nu bli första vägningen som inte visar en nedåtgående trend? Men jag oroade mig i onödan ty vågen stannade på 93,4 kg vilket ska jämföras med de 96,6 jag började på söndagen 15 augusti. Så på två veckor har det blivit en minskning med 3,2 kg.
Dagens stora uppgift är att tala vid en sammankomst med temat hur vindkraftverk kan påverka människor, kulturlandskap och natur. Detta äger rum på Knutstorps borg (Svalöv) idag kl 15 med medverkan av bland annat Cajsa Stina Åkerström, Nisse Landgren, Franciska Skoog och Mats Rondin. Ska bli roligt att träffa många engagerade människor.
Till sist är ju söndag en dag att väga sig på. Idag var det med viss tvekan jag ställde mig på vågen för jag har inte hunnit träna som jag velat. Skulle det nu bli första vägningen som inte visar en nedåtgående trend? Men jag oroade mig i onödan ty vågen stannade på 93,4 kg vilket ska jämföras med de 96,6 jag började på söndagen 15 augusti. Så på två veckor har det blivit en minskning med 3,2 kg.
torsdag 26 augusti 2010
Ett valmanifest för fyra år till!
Jag blir glad när jag läser Alliansens valmanifest. Det verkar väl avvägt mellan ansvar och löften. Visst är det fantastiskt att se skillnaden mellan de rödgrönas alla utspel där pengarna står som spön i backen och Alliansens valmanifest där försiktighet råder. Alla säger samstämt att först måste pengarna skapas därefter kan vi använda dem klokt och försiktigt. Att det är en bra inställning vet varje enskild medborgare.
Det finns mycket av kristdemokrati i manifestet. Låt mig ge några exempel. Avdrags rätt för gåvor till ideella hjälporganisationer. Båda föräldrarna ska kunna ta ut föräldrapenning samtidigt. Enprocentmålet i biståndet. Barnomsorgsgaranti. Fler poliser. Utreda hur taxeringsvärdena ska avskaffas. Arbete för personer med funktionsnedsättning.
Med manifestet i ryggen känns det ännu roligare att gå in i den riktiga valrörelsen.
Och ännu mer spännande att se vad Mona Sahlin ska försöka komma med i kväll. Ännu fler miljarder till någonting som ingen bett om?
Det finns mycket av kristdemokrati i manifestet. Låt mig ge några exempel. Avdrags rätt för gåvor till ideella hjälporganisationer. Båda föräldrarna ska kunna ta ut föräldrapenning samtidigt. Enprocentmålet i biståndet. Barnomsorgsgaranti. Fler poliser. Utreda hur taxeringsvärdena ska avskaffas. Arbete för personer med funktionsnedsättning.
Med manifestet i ryggen känns det ännu roligare att gå in i den riktiga valrörelsen.
Och ännu mer spännande att se vad Mona Sahlin ska försöka komma med i kväll. Ännu fler miljarder till någonting som ingen bett om?
Rapport om mitt hälsoval!
Idag var det vägning igen. Min nyfikenhet var på topp. Skulle vågen gå min väg eller inte. Jag har både varit duktig och slarvat under senaste dagarna. Slarvig genom att äta godis en kväll! Duktig genom att ha tränat två ggr flera dagar. Mathållningen har varit betydligt bättre än tidigare. Har ätit frukost varje dag, Yoggi och knäckebröd mestadels. Luncherna har varit "smala" och middagarna goda men bara en portion (ibland dock ganska stor:)
Så hur blev då resultatet?
Utgångsläget söndagen 15 augusti 2010.
På morgonen skedde invägning som visade 96,6 kg.
Idag torsdagen 26 augusti stannade vågen på 94,1 kg.
Jag har alltså fortsatt att bli mindre med totalt 2,5 kg, jag är helt nöjd så långt.
Nästa rapport på söndag efter mycket valarbete både hemma och borta.
Så hur blev då resultatet?
Utgångsläget söndagen 15 augusti 2010.
På morgonen skedde invägning som visade 96,6 kg.
Idag torsdagen 26 augusti stannade vågen på 94,1 kg.
Jag har alltså fortsatt att bli mindre med totalt 2,5 kg, jag är helt nöjd så långt.
Nästa rapport på söndag efter mycket valarbete både hemma och borta.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
